Radiotystnad

Här kommer det vara tyst i helgen pga förberedelser för Baby Shower nr 2 och utförandet av densamma. En del är klart, mycket är kvar, men det blir som det blir (å jag har ju lördag em och kväll plus söndag fm på mig...gästerna kommer först vid två).

Under tiden kan ni ju alltid roa er med min Pinterest. Jag föll, som förväntat, stenhårt när jag väl böjde mig för grupptrycket och skapade mig ett konto å nu finns där en hel hög pins och likes att botanisera bland. :)

http://www.pinterest.com/erikaspinboard

Bloggers app är lite lurig när det gäller att göra länkar klickbara, hoppas ni har överseende med om det inte fungerar...

Trevlig helg på er!

Baby shower #1

I måndags gick baby shower nr 1 av stapeln. Det var min yogagrupp som höll i tyglarna och tillsammans med ett gäng hurtiga damer i åldern 65+ åts det lunchbuffé hemma hos en av dem. Det pratades om allt mellan himmel och jord, som vanligt, och det var kul att träffa alla igen då jag ju inte kunnat delta i yogan på ett par månader pga mitt träningsförbud. Det är som sagt pigga damer det här, så långt från tanter man kan komma. De paddlar kajak å hike'ar på helgerna, när de inte pysslar med trädgårdar och barnbarn, dricker vin till måndagslunchen och använder smart phones...att se dem utbyta tips om appar och ställa knasroliga frågor till "Siri" ger hopp om framtiden. :)

Jag fick en fantastiskt fin tibetansk sjungande skål som, när man lärt sig få fram ljudet rätt, används vid meditering och just den här är ljudsynkad med det 6:e chakra't som även kallas det tredje, allseende ögat. Förutom yogan har jag ju gått på meditationsövningar på mitt gym och då används just tibetanska sjungande skålar som en del i avslappningen och för att hjälpa till att rensa tankarna. På YouTube finns videoklipp om hur de används om någon är intresserad av att veta mer.

Från en av damerna kom en extra gåva, ett babytäcke hon själv sytt då en av hennes hobbies är lapptäcken. Fantastiskt fint i blå toner med Tigger på framsidan och ett tyg i vitt och pastell som baksida. Den här bebisen är, som ni hör, redan bortskämd. :)

Annars då? Onsdag = läkarbesök. Allt ser fortsatt bra ut, vi sprang på en kompis i väntrummet och vikten fortsätter uppåt...snart är magen i vägen på vågen. :) Vi har haft värmebölja i början av veckan, runt 30 grader i måndags. Inge kul när benen svullnar och energin går i botten pga hettan. Framåt natten svalnade det dock lite och nu har termometern landat på strax över 20 vilket är bra mycket behagligare.

Förberedelserna inför baby shower nr 2 är i full gång. Det blir litet, enkelt och förhoppningsvis trevligt. Å hemma hos oss vilket är väldigt oortodoxt och i vissa kretsar nästintill oförskämt. Fem vänner å så jag, téparty och goda bakverk. Lite pyssel ska vi hinna med, men inga lekar av typen gissa magens omfång å gissa bajset (olika smälta chokladbitar i blöjor å så får man gissa vilken godis det är) som är så vanliga på dessa tillställningar, men som jag inte alls är förjust i. Vi ska fika gott, prata strunt och stryka på lite applikationer på bodysar till bebisen och det tror jag blir alldeles lagom. Ingen traditionell amerikansk shower, men så är jag ju inte amerikan heller. :)

Nu middag...pasta m köttfärssås från frysen. Lagom avancerat. :)

Hemma

Hemma igen efter en lugn helg i LA. Vi har ätit god mat, fikat, jag har vilat, läst en bok och klappat på kompisens hundar. Å fått årets första myggbett som kliar nåt infernaliskt sådär av och till. Eftersom min hjärna är djupt ner i graviditetsdimman glömde jag naturligtvis stödstrumporna hemma och nu ligger jag därför med benen i högläge och hoppas att svullnaden efter den långa bilturen ska ge med sig (den har börjat gå ner lite...)

Maken å kompisen fick till stor del ordning på det projekt de håller på med, och som var anledningen till resan i första hand. Nu får de dock projekta på var sitt håll några månader innan bebisen är stor nog för roadtrip'ar.

Imorgon väntar baby shower nr 1, rapport kommer.

Gonatt/God morgon på er!

Sömmerskan i farten

Symaskinen har gått varm de senaste dagarna och resultatet till barnkammaren blev ett par gardiner, en sängkappa till spjälsängen (som jag fuskade järnet med genom att fästa den med häftstift i sängens träbotten, under madrassen), en duk till sidobordet vid Poäng-fåtöljen å en "lampskärm" till den befintliga IKEA-lampan Lyktan. Så mycket skärm är det ju inte, mer som ett överdrag då hela lampan är i glas. En vimpelgirlang fick jag ur mig också innan energin tog slut alldeles. Den ska hängas upp på väggen över spjälsängen då jag ville få en liten färgklick mot allt det beiga och ogärna hänger tunga saker, typ tavlor, vid sovplatsen.

Vårt sovrum har också fått sig en uppdatering då lampan Lampan (självklart även den från IKEA) också fick sig ett överdrag och en stor plastburk likaså...däri huserar mina hårspännen och snoddar och på utsidan sitter diademen. Burkens diameter är precis lagom stor för det. Nu ser det lite roligare ut i bokhyllan där inne.

Vad är då kvar på sömnadslistan? Ett kuddfodral till barnkammarens korgstol (typ besöksstol för gäster när vi gungar bebis i Poängen) å kanske, kanske ett lapptäcke till spjälsängen...om jag orkar. Tavlor saknas fortfarande på väggarna och spegeldörrarna till garderoberna ska kläs med tyg då de befinner sig mitt emot spjälsängen och det känns lite olustigt. Det tar sig, sakta men säkert...det ska nog bli bra ska ni se...jag har ju en plan. :)

Imorgon drar vi till en kompis i LA och stannar över helgen. Det blir sista långresan för min del, efter den föredrar jag att hålla mig närmare hemmaplan och därmed min läkare och "mitt" sjukhus.

Trevlig helg på er!

34+2 and counting

Ytterligare en vecka har gått och det innebär ytterligare ett läkarbesök. Allt ser fortsatt bra ut, gott om fostervatten (eller ja...bebiskiss om vi ska vara petiga) att plaska i, och efter omtagning lugnande även blodtrycket ner sig till de mer acceptabla 113/73. Första försöket gav ett resultat på 135/88 eller så och det var de mindre nöjda med. Efter lite vila så löste det sig dock. Fick veta att det blir antibiotikadropp på sjukhuset när det är dags för bebisleverans då jag testade positiv för GBS, men i övrigt ser allt fint ut. Mina små krämpor är, såklart...som allting annat, normala och det är vila å dricka mycket vätska som gäller.

Rundturen på sjukhuset igår gick finfint den med och vi fick se såväl de kombinerade labor/delivery/recovery-rummen som pre- och post-op-rummen för snittpatienter å de lite mindre recovery-rummen som man bor i under sin återhämtning efter ett snitt. Försäkringen täcker 48 h sjukhusvistelse efter vaginal förlossning och 96 h efter snitt (klockan börjar ticka först när bebisen är född) så 2-4 dagar får man vila upp sig under överinseende av sjuksköterskorna innan man kastas ut i verkligheten. Vi mötte ett par av sköterskorna och fick lite papper och instruktioner om vad som händer när man kommer dit, vart man ska gå å så vidare. Det är ett väldigt trevligt sjukhus med bra personal å det tar sisådär fem minuter att köra dit hemifrån vilket inte direkt är en nackdel.

På vår läkarmottagning arbetar fyra gynekologer/obstretiker och de förlöser vanligtvis sina egna patienter. Såvida min läkare inte är upptagen med en annan patients förlossning, är mitt uppe i en operation eller är på semester eller så, så kommer han vara den som förlöser. Det känns tryggt å bra i och med att han varit med under hela förloppet, fertilitetsbehandlingar å ja, den här berg- och dalbanan vi befunnit oss i de senaste åren. Skulle han av valfri anledning inte finnas tillgänglig är det någon av hans tre kollegor som går in och då i första hand den som har jour förstås. En av kollegorna har jag träffat ett antal gånger och det var även hon som opererade mig i fjol, de andra två har vi nu bokat in besök med under maj. Känns bra att ha träffat dem sådär officiellt en gång innan man förvandlas till en mindre trevlig person som har ont mest hela tiden.

Överlag känns det alltså bra, även om jag fortfarande inte ser fram emot förlossningen...

3 år - igen

Idag är det tre år sedan vi satte foten på kalifornisk mark...tre år och en dag sedan vi landade i USA. Vi var med på ett av de sista planen som lämnade Kastrups flygplats (Köpenhamn) då det var den natten som vulkanen på Island behagade bli lite putt på världen och spy ur sig aska en masse. Eftersom vi ägnat hela natten åt packning hade vi inte direkt kollat på några nyheter så att det var kaos mest överallt fick vi veta på tåget till Danmark och när vi kom in på flygplatsen var det precis fullsmockat med folk och tv-team.

Vi blev många timmar försenade, men kom iväg till slut. När vi landade i Chicago var tiden mer än knapp så när vi kommit igenom immigration sprang vi genom hela flygplatsen för att hinna med anslutande flyg till SFO, men det ville sig inte. Boardingskyltarna blinkade fortfarande, men gaten hade precis stängts. Det blev en natt på Hilton O'Hare (som flygbolaget betalade) och efter en natts sömn kom vi med den första flighten västerut.

Vi hämtades upp av en kompis, fick strula lite med lägenhetsfolket och sen kunde vi till slut inkvartera oss i vårt nya, möbellösa hem. Att få duscha och byta kläder (vi hade inget ombyte med på hotellet i Chicago) var himmelskt å sen stack vi till IKEA å så en sväng till mataffären. Första natten spenderades på en lånad luftmadrass och sen rullade det på.

Det var vår 16:e april 2010. Nu är det den 16:e april 2013. Vi väntar bebis, bor i (hyrt) hus och jag ska spendera dagen med att bl a sy gardiner till barnkammaren. Mycket kan förändras på några år. Vi startade dagen med makens favorit, pannkakor, och det lutar åt att den kommer avslutas med en banankaka då det ligger ett par brunprickiga stackare i fruktskålen och väntar på att bli använda. I övrigt blir det nog inte så mycket mer firande än så, men tänk er...tre år redan...

Childbirth Preparation Class

Igår avslutades vår två-dagars föräldrautbildning så nu ska vi vara lite mer förberedda på vad som komma skall. Lördag och söndag, kl 10-16 spenderades i ett rum nere i stan tillsammans med sju andra par i väntans tider. En kul grej var att ungefär hälften av paren går till samma läkarmottagning som vi dock inte samma läkare. Instruktören arbetar själv på förlossningen/BB (allt är i ett på vårt sjukhus) så chansen finns att vi springer på henne när det är dags. Eller någon av de andra två sköterskorna där som vi känner/är bekanta med. :) Det känns som om vi lärt oss en del iaf. Mycket spridda fniss blev det såklart när vi skulle sitta på våra filtar och öva diverse flås-andningstekniker. Eller när vi fick prova på olika förlossningspositioner. Allt till ett ljudspår som skulle simulera ljuden bebisen hör i livmodern. Det var faktiskt väldigt mycket mindre flummigt än det låter, men en bra kurs att ha gått helt klart. Trots den saftiga prislappen på $175/par.

Vi fick med oss en del informationsmaterial hem och allt från vad-är-normalt-i-tredje-trimestern (som vanligt ungefär allt) till vad-händer-när-man-kommer-till-sjukhuset till hjälp-nu-har-vi-en-bebis-hemma-och-inga-sjuksköterskor-i-närheten-panik och det mesta däremellan gicks igenom. Hur det funkar med smärtlindring (epidural alt diverse mediciner via dropp), vad som kan göra att förlossningen slutar i snitt (planerat eller akut) och vilka vi kommer springa på under tiden på sjukhuset.

Vårt sjukhus fungerar lite annorlunda än en del andra och definitivt annorlunda mot Sverige. När man kommer till sjukhuset och skriver in sig blir man mottagen av "sin" sjuksköterska som sedan är den som primärt tar hand om en under hennes/hans (fast jag tror faktiskt bara de har kvinnliga labor & delivery-sköterskor där just nu) skift vilket varar i 12 timmar. Man blir inkvarterad i ett rum där man, om allt går väl, kommer spendera hela sin vistelse på sjukhuset i. Det är alltså där man pustar och flåsar och förbannar världen över att bebisen låter vänta på sig i takt med att öppningsskedet fortskrider, det är där själva förlossningen äger rum när man väl nått de önskvärda 10 cm och det är där man sedan tillsammans med sin partner lär känna sin nya bebis och försöker få igång amningen å sånt. Rummen är alltså helt privata med eget badrum, tv och dvd-spelare och all utrustning som kan tänkas behövas för att ta hand om mamma och barn under och efter förlossningen. Pappan (eller den person man nu väljer att ha med under förlossningen) är välkommen att stanna under tiden på sjukhuset och det finns en utdragssäng eller liknande på varje rum för honom att sova i. Kanske inte världens bekvämaste, men det lär funka det med. De är positiva till vaginala förlossningar, amningsvänliga och ser helst att bebisen stannar med föräldrarna på rummet i så stor utsträckning som möjligt för att stärka familjebanden redan från start. En annan positiv aspekt är att det inte är ett universitetssjukhus vilket innebär att det enbart är utbildad personal på plats vilket jag känner mig mest bekväm med.

Jag kan ju inte påstå att jag ser fram emot själva förlossningen sådär himla mycket, men efter helgens informationsdos känns det iallafall som att vi har lite mer koll på läget. Imorgon kväll blir det rundtur på förlossningen så då får vi se rummen live och det ska blir spännande. V 34+0 idag...det går framåt med stormsteg.

Boka passtid - check!

Pust...en oroskälla är nu eliminerad...jag har fått en tid för passansökan i SF. Mitt pass går ut i oktober å vi åker till Sverige framåt jul nästa gång vilket innebär ett glapp som immigrationsmyndigheterna inte riktigt gillar.

Vår ursprungliga plan var att åka hem i februari och då fixa allt sånt där, men så ville ju magen lite annorlunda med sina blödningar och sammandragningar så vi blev kvar. Det går dock utmärkt att ansöka om pass via svenska konsulatet under förutsättning att man är ute i god tid.

I San Francisco har de två tillfällen per år när den mobila passtationen är på plats och för att hamna på bokningslistan för den gäller det att ansöka om en tid sisådär ett halvår innan. De öppnade för höstens bokningar idag, 15/4, å jag fick en tid den 18/9 (de har stationen den 17-20/9). Efter ett mail skickat strax efter midnatt å sen ett flitigt ringande från kl 9 när de öppnade för att försäkra mig om att allt kommit fram så kan jag nu andas ut i den frågan. *puh*

Alternativen om bokningslistan blivit fylld hade varit att fixa ett tillfälligt pass i SF, med medföljande stor prislapp (även de vanliga passen är rejält mycket dyrare att fixa här...men måste man, så måste man) eller att åka till Washington till ambassaden och den permanenta passtationen dvs till andra sidan landet...kändes mindre aktuellt med liten bebis.

Å på tal om liten bebis så har Liten på http://garderobenmin.blogspot.com efter mycket väntan fått sitt tredje underverk. Grattis till hela familjen! :)

03:14

Här sitter jag i sängen, vaken... Jag somnade strax efter middagen i och för sig, med magen full av chili con carne och bebis. Vaknade vid två av sprängfylld blåsa å tömningen gav tydligen signal till bebisen att det var partytajm...han fick ju lite mer plats helt plötslig. Röj, röj.

Så vad gör man då "miss i nassen"? Man petar lite på maken som fastnat framför tv'n i gamla avsnitt av Wheeler Dealer så han kryper i säng. Med min nuvarande helknasiga dygnsrytm brukar han somna före mig, men inte idag (natt!) alltså. Man startar diskmaskinen (som man glömde efter middagen pga somnade) med sån där fördröjning så att den är klar när vi går upp istället för att pipa sjutusen gånger i arla morgonstund. Den piper fortfarande sjutusen gånger när den är klar efter delayed start-funktionen, men då är vi ju vakna så då gör det inte så mycket.

Man kan också läsa lite svenska bloggar, nu när den delen av världen vaknat och kanske kommentera på en eller två. Spana lite på eBay-auktionerna jag har på bevakning och fundera på om jag missat nåt på min A4-långa lista med vad-som-ska-fixas/köpas-innan-bebisleverans...tidsstressen börjar så smått infinna sig. Å så kan man klappa på magen som guppar rytmiskt då bebisen lärt sig en ny färdighet....att hicka.

Fredagen är tydligen Lakritsdagen och får väl firas på lämpligt sätt. Maken smygstartade en dag tidigt genom att smaka lite på Marabou Black-lakritschokladen som kom i Sverige-paketet och funderade visst på att avrunda fredagskvällen med en espresso vitti (espresso med sambucca i). Jag är inte fullt så lakritstokig som honom och håller nog mitt firande på en lägre nivå...typ färgmässig genom att få in de sista tidningsutdragen i mina svarta pärmar.

Mycket svammel blir det, men nu ska jag försöka mig på det där med sömn igen. Om min hyresgäst så tillåter vill säga.

Happy Lakritsdag på er!

Ett paket kom lastat...

Imorse var jag på posten och hämtade ett paket från Sverige. Brevbäraren försökte visst leverera det hem igår, men kom oturligt nog strax efter att vi åkt till läkarmottagningen för min veckokontroll.

Paketet, som mina föräldrar skickat, innehöll (förutom lite nödvändigheter som svensk choklad) bl a en Babybjörn One bärsele ( http://www.babybjorn.se/produkter/barselar/barsele-one/barsele-one/, säljstart här först i oktober), hemvirkade filtar, ett handbroderat påslakansset med spetskant, ett par tunna bomullsfiltar å så lite "antikviteter "som ni ser på bilden.

"Antikviteterna" är såklart kläder från när jag själv var bebis i slutet av 70-talet...närmare 35 år senare är tanken att en ny plutt ska få dregla ner de svensktillverkade bomullsplaggen.

Givetvis är det kläder i de då så moderiktiga bruna och gula tonerna, med inslag av rött å grönt. Den ljusblå omlottröjan misstänker jag kan ha tillhört någon av mina bröder...men helt säker är jag inte. De bruna manchester-hängselbyxorna har min morbror sytt till mig (i slöjden tror jag) och Pluto-overallen ska visst vara från Amerikat. De röda sparkbyxorna hade jag på mig när vi åkte hem från sjukhuset å de röda med vita hjärtan blev outfiten för min första julafton. Mycket historia i den där klädhögen alltså.

Lite kul är det också att i princip allt är tillverkat i Sverige, i 100% bomull å går att köra i 60 grader. Det här var ju innan textilindustrin brakade å allt sånt flyttade till Taiwan och Kina. De flesta barnkläder häröver tål enligt tvättråden bara 30 grader, eller i undantagsfall 40 (förutom H&M's som fortfarande har 60 grader på sina lappar). Samma gäller för lakan, där IKEA är undantaget och för den svenska traditionen med högre temperaturer vidare. I USA är blekmedel (finns även färgfast sådan) husguden i många hem å basseluskerna kemas alltså ihjäl istället för att ha tvättmaskiner som klarar att värma till mer än typ ljummet. Med tanke på vad som kan komma ur en bebiskropp (från valfri ände...) lär jag trotsa lapparna å ändå köra de amerikanska bomullsplaggen på högre temperatur när så behövs så får det bära eller brista.

Veckokontrollen då? Jodå, stresstestet gick bra, vätskenivån såg fin ut (även om jag fick förmaningar om att se till att dricka ordentligt) å blodtrycket höll sig inom ramarna. Vikten har sprängt 14 kg-vallen, men med sisådär 6 v kvar (33+3 idag) borde jag rimligtvis hamna under 20 när det är klart.

Solen skiner å vi har idag en lite mer lätthanterlig temperatur än den släng av vårlig värmebölja vi fick uppleva igår. På dagens lista står att mata tvättmaskinen och att pärma de miljarder lösblad jag rivit ur diverse magasin i samband med den senaste rensningen. Så småningom kanske det blir ordning på torpet även här.

Hej så länge!

Middagstips - Baked Italian Chicken

Förutom äppelpajen åt vi riktig mat idag också. En rätt jag sprang på bland alla miljarder tips på Pinterest, Baked Italian Chicken. Det är en enkel rätt med mycket smak, kycklingfilé med ett gäng grönsaker å en hög ost som bakas i ugn å serveras med pasta. Väldigt gott var det iaf å nu har jag såväl lunch för imorgon i kylen som två portioner kyckling i frysen.

Rätten kan vara lite klurigare att återskapa i Sverige då receptet använder sig av en färdig grönsaksblandning, men något liknande går säkert att få till. Tomaterna ersätts nog enklast med hela på burk som hackas ner till lite mindre bitar. Grönsaksblandningen (som här köps i frysdisken) innehåller broccoli, morötter, röd och gul paprika och en kryddblandning med bl a olivolja, vitlökspulver och rismjöl enligt innehållsförteckningen.

Baked Italian Chicken Breasts Recipe - Tablespoon

Smaklig spis!

3 år

Idag är det tre år sedan jag jobbade min sista dag innan tjänstledigheten (som senare blev en uppsägning från arbetsgivarens sida) å flytten. Jag bjöd på banankaka med cream cheese frosting, morotskaka med samma sorts frosting å så espresso double chocolate chunk cookies. Kramade kollegorna hej då å drog hem för att packa, packa, packa medan maken jobbade ytterligare ett par dagar.

Jag kan ärligt säga att jag inte saknat att jobba...inte för en sekund. Visst saknar jag kollegorna ibland och att ha en egen disponibel inkomst...men själva jobbet? Nää...

Hur det lyckats gå tre år vet jag dock inte...vart tog de vägen egentligen?

Ikväll firar vi med äppelpaj iaf å nästa vecka är det treårsjubileum för själva flytten. Hej vad det går! :)

Hela planket stormar

Det stormade som sagt igår...ganska så rejält också. Det ven i träden och något som troligen var en soptunna (dock ingen av våra) som välte på gatan (här gäller hämtning måndag morgon) skramlade till utanför innan jag kom i säng.

Imorse sken solen, vårt asiatiska äppelpäppelträd som varit vitt av blommor hade knappt ett blomblad kvar och såväl krukor som möbler verkade ha hållt sig på plats. Detsamma kan vi dock inte säga om det plank som omgärdar tomten...

En del av planket i ena hörnet av trädgården har varit lite rangligt och gårdagens storm blev den sista nådastöten. Nu ligger 2-3 sektioner fint på grannens gräsmatta och solar sig och jag väntar på att vår hyresvärd ska komma och kika.

Eftersom nattsömnen varit mer än störd på sistone har hemmet kaosat ihop sig mer än vanligt så dagen har ägnats åt lite panikstädning (eller snarare undanplockning) då vi fortfarande flyttar runt saker som tidigare bott i gästrummet. När personen man hyr av ska komma förbi vill man ju dock gärna att det ska se hjälpligt okej ut...å det gör det nu...med betoning på hjälpligt.

Efter besöket är det jag och magen som vilar lite i hopp om att återfå något av den svunna energin. *puh*

Gnällig nattuggla

Här sitter jag i soffan mitt i natten å får inte sova för min hyresgäst. Gamla avsnitt av Dharma & Greg håller mig sällskap efter en mindre olycka när jag råkade spilla ut ett halvt glas med vatten i soffan...det mesta hamnade på mig och en fleecefilt och bara några droppar på dynorna, men likväl störigt.

Hyresgästen ja... Han har bestämt sig för att ha värsta partajet trots att det är söndag kväll (eller måndag morgon?!) och som vanligt är höger sida mest poppis. Jag tror dock han startat nåt nytt träningsprogram för snablans så stark han blivit bara de senaste dagarna...en del av sparkarna gör rejält ont vilket är en ny upplevelse. Uppenbarligen är han inte helt nöjd med utrymmet utan försöker utöka... Det blir dock till att gilla läget, för oss båda, i 6-7 veckor till...kalendern säger 33+0 idag (måndag).

Nu sitter jag alltså här, sippar på mitt nyfyllda vattenglas och hoppas bebisen ska komma till ro så jag kan göra detsamma medan jag lyssnar på vinden å regnet utanför...å Dharma & Greg förstås. *gäsp*

Hoppas ni fått/får mer sömn än mig. :)

Ode till yogabyxan

I takt med att magen växer blir allt som sitter åt mer och mer obekvämt. Även om mjukismudden på mammabyxorna är skön och ger lite stöd finns det ändå en kant där mudden går över i byxa som ibland (speciellt om man är trött å extra gnällig) känns lite hård. Enter yogabyxan.

Jag köpte mig ett par i början av andra trimestern, lite senare flyttade ytterligare ett par in. Nu lever jag i dem så snart längtan efter mjuka kläder blir för stor. De kommer mest troligt stretcha sig nog för att passa slutspurtsmagen å lär definitivt bli välanvända efter förlossningen. Å i casual California kan man utan problem komma undan med att bära dem publikt också. Hittills har jag bara gjort det en gång, men risken är stor att det blir en andra gång idag då jag känner mig allmänt seg å ska ut en sväng för ett par ärenden.

Söndag igen. Veckorna går fort nu och nästa helg är det dags för föräldrautbildning. Efter den kanske vi blivit lite klokare vad det gäller den där förlossningen som ryktet säger att vi måste igenom för att få snusa bebis. Nåja...det ska nog gå det med. :)

Land of all returns

De där vitaminerna ni vet, de där den nya sorten inte funkade för mig, de är nu returnerade. Det här är nämligen landet of all returns å det mesta går att lämna tillbaka om man inte är nöjd eller typ bara ändrade sig. Till och med påbörjade vitaminburkar. Eftersom den såklart var öppnad fick jag inte pengar tillbaka utan tillgodokvitto i butiken och det funkade lika bra då det är en butik jag handlar regelbundet i ändå.

Jag har returnerat hårstylingprodukter som inte funkat för mig, eller som jag skrivit om tidigare, en klänning (oanvänd, med lapparna kvar) mer än ett år efter inköp...utan kvitto. Det funkar oftast bäst i de större kedjorna...mindre boutiquer är lite petigare med sånt...

Fick handlat lite mer bebiskläder idag också, med sisådär 53% rabatt efter att ha kombinerat nedsatta priser med en rabattkupong. Även där funkar returtänket. Genom att bara tvätta upp några få plagg i väntan på att bebisen gör entré kan man sedan byta en del av det oanvända mot en större storlek ifall han visar sig vara större än beräknat. Bebisar är ju lite oberäkneliga när det gäller sånt. :)

En hel del skiljer sig mellan Sverige och USA och mycket är bättre på er sida pölen, men när det gäller returer så vinner staterna stort. Eller vad säger ni?

Trevlig helg!

Mission accomplished!

Jag hittade mina vitaminer i en hyfsat närbelägen matbutik minsann. En av de där fristående (eller typ väldigt liten, lokal kedja) med lite mer hälsoprofil. Såklart hade jag redan kollat upp vilka butiker som var återförsäljare för det här märket, så jag har inte behövt leta på måfå.

Jag rensade helt sonika hyllan på "mina" tabletter och kan därmed luta mig tillbaka med vetskapen om att ett 10 månaders förråd väntar i skåpet. Nu klarar jag mig igenom såväl resten av graviditeten som en stor del, om inte hela, amningen. Häpp!

Vad kassakillen tänkte när jag kom dragande med mina 300 piller vill jag nog inte ens veta...

Å så var det torsdag...

Solen skiner mellan regnskurarna och det är trevligt ljust ganska långt in på kvällarna. Å ganska vettiga temperaturer för den delen, ofta räcker det med en kofta under tidig kväll (när solen ger med sig blir det i vanlig ordning kallt, men det gäller även sommartid häröver) och om dagen är vindstilla kan man ibland lämna koftan därhän den med.

En bra sak med den här graviditeten är hur den fördelade sig över året, dvs jag som inte riktigt tål den där kvalmiga högsommarvärmen slapp vara höggravid under den tiden och kunde ha förra (å förrförra) årets vinterjacka då jag ännu inte var så stor. Jackan hade dock varit lite större än nödvändigt även som ogravid, men det hänger ju ihop med att jag fortsatte gå ner ett gäng kilon efter att den införskaffades i december -11, får se hur den passar nästa vinter. Beräknad bebisleverans är den 27 maj och det känns som en rätt bra tid eftersom det är lagom varmt även för små människor och man kan promenera med barnvagnen utan att behöva bylsa på vare sig en själv eller bebisen en massa lager. Några middagslurar i vagnen ute obevakat blir det dock inte då det dels är olagligt här (finns massa spännande lagar när det gäller barn och bebisar) och sen har vi rätt gott om nyfikna ekorrar i trädgården som nog gärna vill ta sig en titt. Men, men...värre kan man ju ha det än att sitta ute i sol eller skugga efter behag medans familjens nytillskott sussar sött. :)

Föräldrautbildningen väntar näst-nästa helg och rundtur på förlossningen veckan därpå. Sjukhuset ligger lägligt nog 5 minuter hemifrån så när det väl är dags "på riktigt" slipper vi lång resväg.

Nu ska jag bege mig ut på jakt efter lite vitaminer. De jag ätit hittills har fungerat bra, men så bestämde sig företaget för att ändra innehållet lite hux flux och den nya formulan fungerar inte alls för mig utan nu försöker jag få tag på några kvarvarande ex av den gamla. Inte helt lätt. Har ett eller ett par ställen till att kolla på och i annat fall blir det till att byta sort helt och hållet.

Trevlig torsdag på er - snart helg igen!

On track

Då var man mätt å kontrollerad för den här veckan. Bebisen väger uppskattningsvis dryga 2 kg (4.68 lbs) å jag har ökat på mig sisådär 13,5 kg sedan före bebisen flyttade in. Fin CTG-kurva å bra fostervattennivå. Farbror Doktorn var väldigt nöjd. :) Nytt CTG å ultraljud med vattenkontroll nästa vecka å så nästa tillväxtmätning om fyra veckor. Jag är väl omhändertagen med andra ord.

De gissar på en födelsevikt på 7.5-8 lbs så omkring 3,5 kg...får se om de siffrorna håller i sig till nästa mätning.

Nu ska jag bara klura ut hur mycket kläder som behöver införskaffas i storlek 50, eller newborn som det heter här. Det mesta som är köpt hittills är bodysar å några par byxor i mestadels 56 eller 0-3 månader (de räknar som sagt storlekarna lite annorlunda här). Ett klädpaket med äkta 70-talsoutfits från när jag själv var liten plutt kommer snart över Atlanten så bebisen ska knappast behöva frysa. :) Å så vitt jag förstått kommer inte samtliga butiker i närområdet kursa bara för att förlossningen startar utan vi ska nog klara oss (å Amazon med dagen-efter-leverans till brevlådan/dörren gör ju inte heller ont).

Hojta gärna om ni har några tips på hur man bäst bygger upp bebisens första garderob. :)

Spontan road trip

Det bar sig inte bättre än att vi bestämde oss för en snabb tur till vårt näst närmaste IKEA när maken kom hem från jobbet. Vi ramlade in på varuhuset 10 minuter innan restaurangen stängde och fick våra köttbullar innan resans egentliga mål klarades av - inköp av badbalja. Lättsam badbalja ska utgå och fanns inte i East Palo Alto, som är vår närmaste butik, därav turen till Emeryville rakt över bukten från SF. Nedsatt i pris var den också och sånt är ju alltid trevligt. :)

Eftersom vi valde att köra över San Francisco på vägen hem blev det en avstickare till Bi-Rites Creamery, ett favoritglasställe i stan där de gör sin glass på plats. Deras veganska choklad- & kokosglass (baserad på kokosmjölk) är fantastiskt god och då receptet finns i deras kokbok, som jag har i min samling, har vi gjort den ett gäng gånger här hemma också.

Spjälsängen skruvades ihop i söndags och det gick tämligen smärtfritt förutom att vi saknade en träplupp (den extra brickan vi fått med istället hjälpte inte så mycket). Ett snabbt stopp på IKEA (klar fördel att det bara ligger en kvart bort) och så var reservdelen på plats och strax därefter sängen klar. Madrassen (beställd från Costco) passade t.o.m. :) En gammal vit Billy-bokhylla (låg, 60 cm) hämtades hem från förrådet och kunde ställas på plats tillsammans med Poängfåtöljen som bott inne i kontoret. Lite runtskyfflande av befintliga möbler alltså.

Det som saknas nu är en skötbädd (vi väntar på att IKEA ska få in sin igen, förhoppningsvis i slutet av april) och lite posters som ska beställas från Etsy. Ja, å så gardiner som ska sys å lite annat pynt. Det tar sig. :)

7-ish veckor kvar, v 33 (32+1 idag), och tillväxtultraljud imorgon. Om jag räknat rätt blir det nr 14 i ordningen... Min halvstruliga graviditet med blödningarna och tidiga sammandragningar har gjort att kontrollerna varit täta och fr o m nu blir det varje vecka för att kontrollera tillväxt och flöden. Behöver jag säga att sköterskorna på mottagningen har full koll på vem jag är... :)

Go'natt på er!