Victoria + Daniel = sant

Då har de då äntligen fått varandra till man och hustru och tårar lär ha trillat ner mången kind idag å min är inget undantag...jag gråter alltid på bröllop. Jag orkade inte upp för att se gästerna anlända till kyrkan, men väl lagom till brudens intåg. Självklart valde jag en lämplig dryck att akompanjera händelsen, halv sju på morgonen är aningen tidigt för champagne. All lycka till de nygifta!

Nu ska jag fortsätta mitt klänningsspaneri. Hej så länge!

Glassigt

Sommarvärmen fortsätter stråla över oss härborta och enligt 10-dagarsprognosen på weather.com ska det bli varmare senare i veckan (med risk för lite regn på onsdag) och sen ännu varmare till helgen. *puh*

Varmt var det även i lördags när vi hipp som happ satte oss i bilen och brummade dryga två timmar (enkel väg) till Fry's i Sacramento då maken fick ett akut sug efter att köpa en specifik lödstation som tydligen var väldans bra pris på (halva ungefär) och bara fanns kvar i ett ex...20 mil bort.

Taket var nerfällt på bilen och linne på å efter ett tag fick vi även dra igång A/C'n, ja jag sa ju att det var varmt! Det som inte var så på var dock SPF'en på axlarna...hmm....big mistake, big...huge. Nu ser min vänsterarm ut som ett glasspaket i tresmak...brun underarm, vit överarm och röd axel. Very schnyggt. Högerarmen höll sig mest i skuggan så där kan jag bara presentera två färger. Vänsteraxeln får smörj med aloe vera ett par gånger om dan och rodnaden har börjat lägga sig, men glasslooken klär mig inte riktigt så nästa roadtrip får det bli SPF 30.

Nationaldagen? Den firade vi på IKEA, det svenskaste som finns, så nu börjar gästrummet ta form...bilder kommer i veckan.

Greetings from Sweden

Igår kom ett litet, eller nja...ganska stort, paket från mina föräldrar i Sverige, men eftersom jag hämtade posten lite sent igår hann vi inte till leasing officet (vad det nu kan tänkas heta på svenska) innan de stängde utan fick besöka dem idag och en hel massa trevligheter låg däri. :)



Förutom några hemlisar till maken som fyller år nästa vecka (de har jag naturligtvis gömt tills dess) fanns det ett paket chokladpudding (kanske material till en operatårta längre fram), servetter med snapsvisor som nog kan komma väl till pass på midsommarafton och så lämpliga attiraljer till kronprinsessans bröllop den 19 juni; såväl kungligt té som städmaterial. Sist men inte minst lite Terapi från IKEA då USA visat sig vara ett u-land när det gäller smörknivar...de existerar helt enkelt inte, inte ens på IKEA. Nu är det i allafall slut på söndertrasade smörgåsar pga allt för vassa bordsknivar och så luktar de så där gott av ene också. Tack mamma och pappa!

Operatårta

Det kanske var någon där ute i sajberspejz som ville ha receptet på tårtan jag nämnde här så då tar jag väl och slänger upp det då. Om inte annat har jag en back-up ifall min gamla lapp skulle få fötter. :)

Operatårta

Botten
4 ägg
2 dl strösocker
1 dl vetemjöl
1 dl potatismjöl
2 tsk bakpulver

Vispa ägg och socker pösigt.
Blanda de övriga ingredienserna och vänd ner dem i äggsmeten.
Grädda ca 35 minuter i 175 grader.

Fyllning
5 dl kallrörd chokladpudding
3 dl vispgräddde

Garnering
50 g smör eller margarin, rumstempererat
3 msk chokladpudding (utav de 5 dl ovan)
300-400 g vit marsipan
1-2 tsk kakao

Gör chokladpuddingen enligt anvisningarna på förpackningen och låt den stelna.
Låt tårtbottnen kallna och dela den sedan i fyra bottnar, gör den fjärde bottnen hälften så tunn som de övriga.
Vispa grädden tjock.
Lägg sedan 2/3 av fyllningen mellan de 3 tjockare bottnarna, först ett lager chokladpudding (ta undan ca 3 matskedar) och därefter vispad grädde. Lägg resten av puddingen och grädden, gärna något högre på mitten, ovanpå den tredje bottnen. Täck med den sista tunna bottnen.
Rör matfettet mjukt, klicka i chokladpuddingen och blanda ihop till en slät kräm. Bred smörkrämen tunt över och runt om hela tårtan.
Kavla ut marsipanen tunt och täck tårtan. Sikta över ett tunt lager kakao.
ÄT!

Smörkrämen gör att marsipanen inte löses upp utan skyddar den mot grädden som annars har en förmåga att förvandla det trevliga mandeltäcket till något småsörjigt. Krämen kan till en början se ut som om den aldrig kommer bli slät, men ha tålamod och rör lite till så löser det sig.

Jag får väl lägga in en bild på härligheten också även om den nu förvandlats till Pac Man efter att några bitar tagits av tårtan. :)



Den som är duktig med kniven lyckas få till perfekt jämna bottnar medan vi andra kallar det konstnärlig frihet och mumsar på ändå. :)

Same, same, but different - igen

Ni vet hur de rödlökar man hittar i den lokala mataffären hemmavid brukar vara i samma storlek som ett litet äpple eller så. Inte in da states... Här ser ni ett exempel på en amerikansk rödlök jämte ett högst ordinärt (storleksmässigt iaf) äpple. Ska det va så ska det va rejält lixom. :)

Å med det avslutar vi dagens rapport från grönsakslådan (eller "crisper" som det kallas på utrikiska).

1 juni 2002

Idag firar vi bröllopsdag, maken och jag. Åtta år har gått sedan kyrkportarna öppnades och vi sa ja till varandra inför en hel massa människor en solig dag i juni. Mycket har hänt på de där åren, vi har bytt jobb ett par gånger, köpt hus och rest en del som t ex vår lite längre tripp till staterna där vi är just nu.

Solen skiner även idag och i kylen står en alldeles egen-ihopknåpad tårta av samma sort som den vi åt för alla de där år sedan med familj och vänner. Operatårta kallas den i mammas gamla "Sju sorters kakor", i mina två upplagor finns den inte längre med, men den lever vidare ändå på en handskriven lapp i min småtrasiga skrivhäfte där jag samlat recept lite av och till genom åren. Just den här varianten av operatårta (det verkar finnas en hel massa olika) är som en prinsesstårta, men med chokladpudding och grädde mellan bottnarna och vit marsipan ovanpå. Den låter sötsliskig, men smakar inte alls så utan bara vidunderligt gott.

Chokladpuddingen importerade vi när vi flyttade över, Ekströms pulvervariant såklart, och resten av ingredienserna har vi hittat på plats. Marsipanen fick vi höra var svår att jobba med och praktiskt taget omöjlig att kavla, men jag måste ha haft tur för den var ungefär som den hemma. Det tar ju lite tid att kavla marsipan, men mellan plastfolie går det ganska lätt och med den silikonkavel jag fick låna av våra vänner i lägenheten intill gick det som en dans...tror jag får införskaffa en sån jag också.

Nu är det bara att invänta maken som ska pallra sig hem från jobbet och sen blir det tårtkalas om än av mindre slag. Sommaren verkar ha landat även på den här sidan pölen och till helgen ska gästrummet förvandlas från kartongförråd till beboeligt näste då vi om en dryg vecka väntar våra första besökare. Efter det fyller maken år och sen är det vips midsommar. Tiden går som bekant fort när man har roligt och banne mig om den inte går minst lika fort när man har tråkigt...i allafall ibland.

Jag ska ta tag i sista svängen inför sluttentan som ska vara inlämnad på söndag och sen kan jag andas i några minuter innan nästa kurs drar igång dagen därpå. Trevlig fortsatt tisdag (eller onsdag beroende på var ni är) på er!