tisdag 27 april 2010

Vardagsreflektioner


Dagarna går i rasande fart just nu, men vad gör jag egentligen? Ja det undrar jag med just nu...det känns som om jag gör just ingenting, men ändå försvinner timmarna en efter annan.

Min officiella titel här borta är "home maker", dvs den mer korrekta benämningen på hemmafru...eller som bolaget där vi tecknat hemförsäkringen envisas med "home maker / home person", politiskt korrekt så det förslår. Å så pluggar jag lite då oxå, med betoning på lite. Jag ligger fortfarande sjukt långt efter, men har i allafall lyckats få till den första inlämnings-/diskussionsuppgiften i tid så allt är väl ändå såhär långt.

Annars jobbar jag på att fylla upp kyl, frys och skafferi si så där två kassar i taget eftersom hushållet bara har en bil just nu och den använder maken till jobbet. Det ger mig dessutom en anledning att komma ut och knata lite och då får man såväl frisk luft som lokalkännedom. Nu ska vi väl i och för sig inte överdriva det där knatande...det är tre kvarter till de stora matbutikerna här, men att gå tre kvarter är smått sensationellt i den här delen av världen. Här kör man bil, basta.

Det det med bilkörande vs. knatande kändes extra aktuellt i förra veckan när jag promenerade till butiken Bed, Bath & Beyond här i närheten. Det är en rolig butik med allt från godis till durkslag till köksmaskiner till överkast och trevligt nog ligger den inte alls långt bort...dryga 5 minuters promenad närmare bestämt. På vägen dit (ja å hem också förresten) mötte jag dels barn som inte var gamla nog att köra bil och dels mexikaner som väntade på bussen eller arbetade i området...alla andra körde...det var nästan på gränsen att man kände sig uttittad. :)

Tillbaks till matbutiken... Här finns två större sådana i närområdet, Safeway och Whole Foods. Båda är trevliga även om Whole Foods smäller aningen högre då deras koncept är att erbjuda ekologiska varor som dessutom i så stor utsträckning som möjligt är rättvisemärkt och lokalproducerat. Lite dyrare såklart, men här snackar vi en frukt- och gröntavdelning där du aldrig kommer hitta en möglig clementin och där allt ser inbjudande och inspirerande ut. ICA har en bit kvar om man säger så... Allt man vill ha går dock inte att få tag på där utan shoppingen fördelas lite mellan butikerna, ekologiska jordnöts-m&m's är ju t ex inte uppfunna ännu. ;)

Prismässigt ligger en del saker som i Sverige, en del är dyrare och en del betydligt billigare. Överlag kan man säga att ju mer processad maten är desto billigare blir den, snabbmat; chips och snacks överlag kostar t ex inte många slantar medan ett ekologiskt äpple går på desto mer. Fördelen med Kalifornien är såklart att mycket odlas lokalt vilket innebär att transporterna är relativt korta och frukten får chans att mogna innan de packas för leverans och vår frukostyoghurt förgylls för närvarande av härliga jordgubbar som odlats inte allt för långt bort. Sånt är man inte bortskämd med i Sverige i april.

Det kontroversiella med att faktiskt gå hem från butiken med sina varor påminns man förresten av varje gång man handlar, de frågar en flera gånger (fast bara på Safeway om jag tänker efter) om man inte behöver hjälp ut med sina varor. När de säger "hjälp ut" menar de såklart hjälp ut till bilen. Jag tackar vänligt nej till erbjudandet varje gång och är nästan övertygad om att de hade svimmat om jag berättat att jag tänkte gå hem... Ett exempel på hur långt detta går är när damen framför mig som hade en halvfull kundvagn fick sina varor nerpackade i kassar (man packar naturligtvis inte själv) och överflyttade till vagnen även hon tackade nej till erbjudandet om att få hjälp ut med motiveringen att hon hade bilden nära parkerad...sa jag att hon hade en kundvagn? Servicenivån är med andra ord hög här och jag kan bara tänka mig kulturkrocken för någon som flyttar åt andra hållet och upptäcker att mycket stänger kl 18 och packar kassarna, ja det gör man själv.

Sen har timmarna gått åt att skruva IKEA-möbler, tvätta, plocka i ordning, bära iväg med en miljard kartonger från det nämnda varuhuset till återvinningen i garaget i källaren och fundera ut vad vi kan göra för middagsaktigt av det sorgliga innehållet i kyl och skafferi som nu alltså börjar ordna till sig. Som tur är har vi under den gångna veckan varit inbjudna på inte mindre än tre grillhappenings och ett överrasknings-födelsedagsparty så det har löst sig det med. Det ryktas om en inflyttningsbaluns i en närbelägen stad på fredag och såhär rullar det på, å då ska man betänka att den riktiga grillsäsongen egentligen inte börjat ännu...

Skolböckerna kallar och tvättmaskinen vill ha mat, dags att sparka igång den här dagen på riktigt!

söndag 25 april 2010

Rapport från andra sidan pölen


Hej alla förväntansfulla bloggläsare...om ni nu fortfarande är kvar. :)

Vi har som ni kanske förstått landat och så smått börjat komma i ordning. Vår flight var troligen en av de sista som flög ut från Kastrup den 15:e och eftersom de normalt sett flyger över Island, vilket var en dålig idé med tanke på det däringa askmolnet, blev det en sväng över Tyskland och Frankrike istället innan vi vände nosen mot atlanten.

Vi hade drygt 2,5 timmars mellantid i Chicago planerad, men eftersom vi först blev närmare en timme försenade då de var tvungna att räkna om bränsleförbrukningen och sedan fick en längre flygtid krympte den tiden avsevärt till si så där 25 minuter. Om någon av er flugit med mellanlandning i staterna vet ni att man numera måste lämna in sitt bagage på nytt och såklart gå igenom en andra säkerhetskontroll med scanning å röntgning och avtagande av skor och så vidare och så vidare...sånt tar en stund... Sen sprang vi så snabbt vi förmådde med handbagare, trötta efter atlantflygningen och tilltagande sömnbrist, genom O'Hares flygplats bara för att komma fram till gaten precis när de stängt. Skyltarna sa till och med fortfarande "boarding". Men, men...vi försökte...å det gick inte.

Det blev till att köa till kundservicedisken istället. Där hann vi aldrig få någon hjälp då kön slingrade sig lång och två av de tre medarbetarna behagade gå på rast/gå hem mitt i allt. Maken fick dock tipset av en kompis att testa loungen istället vilket han gjorde medan jag stod kvar och köade. Å jodå...mycket riktigt, där fick vi hjälp. Ibland är ett EuroBonus Guld-kort bra att ha. :) En stund senare, efter att ha kollat med bagagefolket att väskorna skulle få åka samma flight som oss dagen därpå, checkade vi in med vår hotellvoucher på Hilton, beställde room service och fick oss en välbehövd dusch.

06.32 fredag morgon flög vi den sista biten till San Francisco och fick ut väskor, hämtat hyrbil och, med hjälp av samma kompis som tipsade om loungen, lyckades vi få med oss allting hem. Efter en del strul med lägenhetsbolaget om säkerhetsdepositionen fick vi så nycklarna till plejset vi kommer kalla "hemma" den närmaste tiden. Efter uppfräschning och klädbyte drog vi till IKEA och införskaffade lite köksprylar, scoutade möbler och åt köttbullar. Å ja...efter att ha handlat lite frukostvaror och fått internet och kabel-tv installerat på kvällskvisten så kan vi nog konstatera att vi var slut som artister. Första natten i lägenheten spenderades på en lånad, uppblåsbar madrass och med en Amazon.com-låda som matbord...givetvis uppiffad med en handduk som duk, dock utan tofsar. :)

På lördagen fick vi beställt våra möbler (vi var lite sent ute på fredagen för att få sakerna dagen därpå) och fick leveransen på söndagen och så här en vecka (och ytterligare fem IKEA-besök och en hemleverans) senare har vi soffa, soffbord, matbord och stolar, säng med sängbord, balkongmöbler (korgstolar och metallbord) och köksartiklar (inkl mixer, hushållsassistent och kolsyremojäng) och en halvfärdig media-/förvaringsbänk. Inte så illa va?

Bilder kommer så snart vi fått ordning på den där mediabänken vilket lär ta ytterligare ett par dagar, hoppas ni kan stå ut. :)

Nu är det dags att gå och sova här, men håll bara ut lite till...snart blir här bilder galore.

Kram på er från Redwood City!

onsdag 14 april 2010

Halvpackad och inte så klar...


Här är det tyst just nu pga de sista förberedelserna, men så snart vi kommit i ordning på andra sidan pölen återkommer jag med rapport.

Packning pågår för fullt...allt känns ganska oorganiserat även om det egentligen inte är det. Lägenhet, bil, internetuppkoppling och sovplats första natten är ju t ex redan fixat. Att välja vad man ska ta med sig, och som överlever flygningen, är dock inte så lätt. Men, men...vi kommer ju hem en sväng i sommar så sånt man glömt får tas med då.

Sista boken i Hela Sverige bakar får dock följa med. Där finns ju som bekant jag publicerad. Hittills har jag inte hittat några större fel i det tryckta receptet, mer än att jag använder farinsocker strö istället för det vanliga (det blir nog bra oavsett). Det på Tastelines site verkar dock ha fått sig en rejäl omgång av tryckfelsnisse... Boken finns att köpa med Aftonbladet t o m fredag. Hej så länge!

måndag 12 april 2010

Vårtecken


Det haglar av vårtecken i bloggarna nu. Det är blåsippor och tussilagos och fågelkvitter i massor. Även här kvittras det för fullt och blåstjärnor syns på ett par ställen i den gulgröna mattan. Nu kan man dock skåda ett vårtecken av rang i vår trädgård - tvätt på tork! Då är det väl ändå vår på riktigt, eller vad tycker ni?

torsdag 8 april 2010

Dan före dan


Sitter på tågstationen och väntar efter ha missat förra turen. I luften är det kyligt, men ändå hoppfullt på något vis. I gångtunneln mellan spåren spelar någon dragspel och trots att jag inte mer än åkt buss genom Frankrike får jag en känsla av Paris.

Imorgon arbetar jag min sista dag på väldigt länge. Ikväll ska det bakas och jag har fått mindre diskreta vinkar om morotskaka från mina kollegor. Får se vad köket erbjuder såhär en torsdag i april.

Vid den här tiden nästa vecka sitter jag på planet halvvägs över atlanten och det känns faktiskt inte nervöst alls. Det blir som det blir och förhoppningsvis blir det bra. Den som läser får se...

fredag 2 april 2010

Gissa var vi varit?


Visumen är klara på rekordtid, de kom redan igår, vilket innebär avresa den 15:e. Såna trevligheter måste såklart firas och det blev därför ett besök på Ge-Kå's.

En timme senare är vi två stooora resväskor och lite småpryttlar rikare och några slantar fattigare. Maken var dock mindre exhalterad över besöket och kunde inte komma därifrån fort nog...