Våra två kaotiska veckor i Sverige är över och jag överdriver inte när jag säger att de här fjorton dagarna känts som ett år ungefär. Sömnbrist har nog den effekten tror jag.
Vi sitter nu i loungen på Kastrup (maken är EuroBonus Guld-medlem vilket medför såna trevligheter) och väntar på att klockan ska bli lagom mycket för att gå till gaten och med lite tur, nerförsbacke och medvind få en uppgradering för bonuspoäng till Business. Vi skulle nog båda behöva det nu...att få gott om plats att sträcka ut sig och ett glas champagne i handen när man landat i stolen känns mycket lockande efter alla pack- och flyttbestyr.
Trots att det varit, som jag skrev, kaotiska veckor är jag ändå rätt stolt över det vi uträttat under den korta tid som förflutit sedan vi bestämde oss för att sätta ut huset till försäljning. Vi har rensat och rensat och rensat, hela huset har packats och möbler skeppats. Ett kort besök i hembygderna hanns med och huset har fotats, publicerats och visats. Igår sa vi hej då till huset som varit vårt hem de senaste tre åren och nu är det bara att vänta på att vår fraktcontainer med möbler och annat kommer fram som den ska i början av januari. Ja å på att någon vill köpa plejzet förstås. :)
Vädret är klart i Köpenhamn idag och för närvarande ser det ut som om planet ska avgå i tid efter alla försening som vädret ställde till med igår. Julen lär inte bli vit för vår del, snön bör hålla sig borta såpass långt söder om San Francisco, men en vit advent fick vi i allafall. Om den elektriska adventsljusstaken klarar resan planerar jag att adventspynta och införskaffa lite julblomster så att vi är redo att möta 2:a advent på söndag. Den analoga varianten med stearinljus följde naturligtvis även den med tillsammans med ett par påsar skumtomtar och mustextrakt till sodastreamern. Lite julgodis på det så ska vi nog klara skivan även i utomlandet.
Nu lägger jag ner bloggverksamheten för ett litet tag, återkommer när vi landat hemma i Redwood och kanske hunnit andas ett par gånger. :)
tisdag 30 november 2010
måndag 29 november 2010
Sista timmarna...
Tillbaka i huset efter helgens Hallandsbesök där vi hann med föräldrar, mor- och farföräldrar och vänner i en rasande takt.
Nu väntar ompackning av resväskor, sista slänga-saker-rundan och sen lite sömn hos svågern med familj. Imorgon bär det västerut mot staterna igen. Om vädret tillåter vill säga...är tydligen lite si så där med avgångarna på Kastrup just nu.
Ikväll vinkar vi också hej då till huset och håller tummarna för att nån av intressenterna från söndagens visning (eller onsdagens för all del) väljer att gå vidare i processen. Håller ni tummarna med är ni snälla?
torsdag 25 november 2010
Tror ni mäklaren godkänner möbleringen?
Vad gör då jag i denna arla timme? Frostar av frys och rensar ur köksskåpen på det sista. Om några timmar kommer såväl städfirma som stylingdito, de senare dock bara för en konsultation.
Resten av dan lär tillbringas i garaget och på vårt nya favvo-place...ni vet vad jag pratar om. Vi har i varje fall sett betryggande progress i garaget och om några (många?) rundor till bör vi vara klara. *jippie*
Vad tar vi då med oss för lärdom av denna dryga vecka av kaos?
- rensa oftare
- bra-att-ha-saker är sällan så bra-att-ha som man tror
- det är jobbigt, men samtidigt lättare att flytta utomlands än ja inomlands...många beslut tas åt en då allt inte kan tas med.
Å så den sista lärdomen...when in doubt - go brännbart! Som i att om man är osäker på vart en pryl ska slängas så är det i 9 fall av 10 i Brännbart avfall-container.
Nu ska jag fortsätta röja - over and out!
onsdag 24 november 2010
Sjuksköterskor har vita dräkter
Lite längre ner i det här inlägget kommer en bild från vårt hem...det hem som är i smått upplösningstillstånd just nu pga flytten. Som ni säkert vet så har skåp, valfria skåp, en förmåga att husera massvis med grejer och det är bra...när man bor på ett och samma ställe. Det är mindre bra när man ska flytta från sagda ställe och alla de där sakerna ska ut i dagern. Vårt vitrinskåp är ett sådant skåp...lagom stort och smidigt på utsidan och, visade det sig, gigantiskt på insidan...fatta hur mycket sprit vi hade där?! Plus ett antal vinare...å nån finwhisky som dock får åka resväska till da stäjtz.
Först en liten videosnutt för att sätta er i rätt stämning...
Å här kommer bilden... *trumvirvel*
Lådorna ska transporteras till säker plats och så får vi se om de utsedda vakterna är bättre på att bartenda än vi. :)
Först en liten videosnutt för att sätta er i rätt stämning...
Å här kommer bilden... *trumvirvel*
Lådorna ska transporteras till säker plats och så får vi se om de utsedda vakterna är bättre på att bartenda än vi. :)
Packa pappas kappsäck
...eller Äppelskruttens rättare sagt...å makens...å inte kappsäck utan hus...
Vi begav ju oss som bekant ut i vida världen med destination Kalifornien en vulkanaskig aprildag. Sedan dess har vi gjort ett nedslag i hemlandet en omgång i somras och så då nu. Under tiden har svågern med familj och snälla grannar klappat på huset så att det inte känt sig allt för ensamt.
Totalt 7 månader har vi haft en andra adress i staterna och för ett par veckor sedan kom vi fram till att det ju faktiskt var vansinnigt dyrt att ha två boende och så här kunde det inte fortskrida. Vi diskuterade lite fram och tillbaka och tog beslutet att istället för att prova på USA i 18 månader så stannar vi lite längre, vi jobbar på en femårsplan ungefär och ser tiden an.
Det här beslutet blev även upptakten till en kedja av händelser som började med att vi kontaktade svågern som nyss sålt sin lägenhet och förhörde oss om hans mäklare. Några dagar senare talade vi med ovan nämnda mäklare som sen fick sig en rundtur i huset av sin förre klient. Relocation-karusellen drogs även den igång och flyttfirma bokades lika raskt.
Förra tisdagen anlände vi till Sverige, på onsdagen träffade vi en representant för flyttfirman och lite senare även mäklaren. Dagar och kvällar (för mig, kvällar för maken som var på jobbet på dan) ägnades åt rensning deluxe då vi under de snart 11 år vi bott tillsammans samlat på oss så - himla - mycket- skräp! Helgen fylldes även den med rensning och besök på återvinningscentralen och besök på återvinningscentralen och sa jag att vi var på återvinningscentralen?
Måndagen kom och vi rensade vidare samtidigt som mäklaren fotade exteriör och interiör och saker flyttades ur vägen allt eftersom. Vi hann med ett par rundor till ni-vet-vart och stupade i säng framåt småtimmarna. Tisdagen följde ungefär samma mönster förutom att maken var tvungen att jobba, den numera obligatoriska kvällskörningen fick vi dock till ändå.
Idag är det onsdag... Vi vaknade till ett hem med saker i skåpen och möbler i rummen, vi går till sängs (inte riktigt ännu även om vi nog båda skulle kunna somna på stört) i ett hem fyllt med flyttlådor och emballerade möbler. Sängen ska inte med och är därför inte emballerad...kände att jag nog borde förtydliga det. :) Det här är första gången vi har packningshjälp och jag kan inte annat säga än att det är the shit...så sjukt smidigt. Å så är de såklart mycket snabbare och duktigare på att packa än vad vi någonsin kunnat fixa själva.
Imorgon kommer våra tre flyttherrar åter (de har flyttat åt Zlatan och Helena minsann, nu blev du väl impad Sara? ;) ) och då tar de sig an den sista packningen och flyttar i princip allt som är vårt hem minus själva huset till en fraktcontainer som på fredag beger sig mot Hamburg och sedan över pölen till Kalifornien. Nån gång i början av januari bör våra prylar vara på plats, rätt snabbt marscherat ändå.
Igår lades huset ut på Hemnet, på fredag flyttstädas det och på söndag är första visningen. Effektiva som få...i allafall när det kniper...de där 11 åren av samlat skräp visar på att så inte alltid är fallet, men, men...
Så...känner du eller någon du känner en längtan efter 160 kvm nyfunkis från 2007, beläget strax norr om Malmö och med såväl trädäck och takterass som liten havsutsikt så hojta till. Som jag skrev på Facebook - "Årets julklapp? Kom å köp!"
Bilder lånade från http://www.ka.se (klicka för större format)
Vi begav ju oss som bekant ut i vida världen med destination Kalifornien en vulkanaskig aprildag. Sedan dess har vi gjort ett nedslag i hemlandet en omgång i somras och så då nu. Under tiden har svågern med familj och snälla grannar klappat på huset så att det inte känt sig allt för ensamt.
Totalt 7 månader har vi haft en andra adress i staterna och för ett par veckor sedan kom vi fram till att det ju faktiskt var vansinnigt dyrt att ha två boende och så här kunde det inte fortskrida. Vi diskuterade lite fram och tillbaka och tog beslutet att istället för att prova på USA i 18 månader så stannar vi lite längre, vi jobbar på en femårsplan ungefär och ser tiden an.
Det här beslutet blev även upptakten till en kedja av händelser som började med att vi kontaktade svågern som nyss sålt sin lägenhet och förhörde oss om hans mäklare. Några dagar senare talade vi med ovan nämnda mäklare som sen fick sig en rundtur i huset av sin förre klient. Relocation-karusellen drogs även den igång och flyttfirma bokades lika raskt.
Förra tisdagen anlände vi till Sverige, på onsdagen träffade vi en representant för flyttfirman och lite senare även mäklaren. Dagar och kvällar (för mig, kvällar för maken som var på jobbet på dan) ägnades åt rensning deluxe då vi under de snart 11 år vi bott tillsammans samlat på oss så - himla - mycket- skräp! Helgen fylldes även den med rensning och besök på återvinningscentralen och besök på återvinningscentralen och sa jag att vi var på återvinningscentralen?
Måndagen kom och vi rensade vidare samtidigt som mäklaren fotade exteriör och interiör och saker flyttades ur vägen allt eftersom. Vi hann med ett par rundor till ni-vet-vart och stupade i säng framåt småtimmarna. Tisdagen följde ungefär samma mönster förutom att maken var tvungen att jobba, den numera obligatoriska kvällskörningen fick vi dock till ändå.
Idag är det onsdag... Vi vaknade till ett hem med saker i skåpen och möbler i rummen, vi går till sängs (inte riktigt ännu även om vi nog båda skulle kunna somna på stört) i ett hem fyllt med flyttlådor och emballerade möbler. Sängen ska inte med och är därför inte emballerad...kände att jag nog borde förtydliga det. :) Det här är första gången vi har packningshjälp och jag kan inte annat säga än att det är the shit...så sjukt smidigt. Å så är de såklart mycket snabbare och duktigare på att packa än vad vi någonsin kunnat fixa själva.
Imorgon kommer våra tre flyttherrar åter (de har flyttat åt Zlatan och Helena minsann, nu blev du väl impad Sara? ;) ) och då tar de sig an den sista packningen och flyttar i princip allt som är vårt hem minus själva huset till en fraktcontainer som på fredag beger sig mot Hamburg och sedan över pölen till Kalifornien. Nån gång i början av januari bör våra prylar vara på plats, rätt snabbt marscherat ändå.
Igår lades huset ut på Hemnet, på fredag flyttstädas det och på söndag är första visningen. Effektiva som få...i allafall när det kniper...de där 11 åren av samlat skräp visar på att så inte alltid är fallet, men, men...
Så...känner du eller någon du känner en längtan efter 160 kvm nyfunkis från 2007, beläget strax norr om Malmö och med såväl trädäck och takterass som liten havsutsikt så hojta till. Som jag skrev på Facebook - "Årets julklapp? Kom å köp!"
Bilder lånade från http://www.ka.se (klicka för större format)tisdag 23 november 2010
Det som göms i...
Själv var jag utklädd till pumpa i skrikigt orange klänning med ögon/näsa/mun i svart på magen, gröna strumpbyxor och ett bladfäste på diadem.
Minnen...nu på väg till återvinningscentralen.
torsdag 18 november 2010
En fredag tar sin början
Klockan är snart halv åtta på morgonen och ute börjar det bli ljust. Regnet som smattrade mot rutan hela natten på känt Skånemanér övergick i gryningen mot snö. Eller ja snöslask iaf.
Nu sitter jag vid matbordet med macka och varm choklad och funderar över dagen som är fullsmäckad, av vad får jag återkomma till vid ett senare tillfälle. Bara att sparka igång den här fredagen som jag tror kommer kräva musik på hög volym...å kanske godis. :)
Trevlig helg på er!
söndag 14 november 2010
Från ett hem till ett annat
Imorgon tidigt tidigt sätter vi oss i taxin och brummar mot flygplatsen, sen väntar ett styck inrikesflyg till nationens huvudstad och efter det en utrikesdito till Köpenhamn. Tisdag morgon sätter vi fötterna på svensk mark och lämnar sol och 15-18 kaliforniska grader för iskalla skånevindar.
Två veckor ska vi vara hemma och det är mycket som ska fixas under tiden och en del som ska fixas innan vi kommer iväg med för den delen. Packningen är lite halvt påtänkt, men ännu inte påbörjad. Som tur är är det inga mängder med kläder och prylar som ska med och tvättade gjorde jag igår. Efter makens år av tjänsteresor där ledtiden från besked till resa ibland varit kort har jag väl på något vis utvecklat lite packningsskills, även om jag fortfarande jobbar med att inte ta med för mycket kläder...den biten är nog svårast tror jag. De senaste gångerna vi rest har det nästan känts som att vi nog måste ha glömt något, packningen gick för lätt, men nä då, hittills har det mesta följt med precis som det ska. Förutom de fiffiga tvättpåsarna vi har från Reisenthel...de lyckas jag nästan alltid glömma, men de är ju heller inget man står och faller med. Den här packningsomgången är julklapparna viktigast att få med, men risken att vi skulle glömma dem känns liten.
Några beställningar har vi fått från utlandssvenskar häröver som saknar vissa saker hemifrån så vi får se vad som får plats när vi beger oss tillbaka hit igen. Jag ska i varje fall bunkra upp med kokosprickar, skumtomtar och julmustextrakt (Sodastreams smakar precis som Apotekarnes) och maken lär vilja fylla på sitt lakritsförråd. Å så får nog några svenska inredningstidningar följa med, de amerikanska är bra på många vis, men ibland känns det trevligt med ett svenskt perspektiv.
Bloggen kommer uppdateras om tid finnes, men eftersom schemat är mer än späckat varnar jag redan nu för att det kan tänkas bli två veckors stiltje. Reserapport utlovas när vi är tillbaka i staterna igen om inte annat.
See Ya L8er!
Två veckor ska vi vara hemma och det är mycket som ska fixas under tiden och en del som ska fixas innan vi kommer iväg med för den delen. Packningen är lite halvt påtänkt, men ännu inte påbörjad. Som tur är är det inga mängder med kläder och prylar som ska med och tvättade gjorde jag igår. Efter makens år av tjänsteresor där ledtiden från besked till resa ibland varit kort har jag väl på något vis utvecklat lite packningsskills, även om jag fortfarande jobbar med att inte ta med för mycket kläder...den biten är nog svårast tror jag. De senaste gångerna vi rest har det nästan känts som att vi nog måste ha glömt något, packningen gick för lätt, men nä då, hittills har det mesta följt med precis som det ska. Förutom de fiffiga tvättpåsarna vi har från Reisenthel...de lyckas jag nästan alltid glömma, men de är ju heller inget man står och faller med. Den här packningsomgången är julklapparna viktigast att få med, men risken att vi skulle glömma dem känns liten.
Några beställningar har vi fått från utlandssvenskar häröver som saknar vissa saker hemifrån så vi får se vad som får plats när vi beger oss tillbaka hit igen. Jag ska i varje fall bunkra upp med kokosprickar, skumtomtar och julmustextrakt (Sodastreams smakar precis som Apotekarnes) och maken lär vilja fylla på sitt lakritsförråd. Å så får nog några svenska inredningstidningar följa med, de amerikanska är bra på många vis, men ibland känns det trevligt med ett svenskt perspektiv.
Bloggen kommer uppdateras om tid finnes, men eftersom schemat är mer än späckat varnar jag redan nu för att det kan tänkas bli två veckors stiltje. Reserapport utlovas när vi är tillbaka i staterna igen om inte annat.
See Ya L8er!
lördag 13 november 2010
Ett hjärtevärmande återbesök
Det är inte så ofta jag sätter mig och tittar på en film, jag orkar inte riktigt hålla intresset uppe alltid, ja om det inte är på bio då...där finns inte lika mycket som distraherar (läs: dator/internet/senaste magasinet som landat i brevlådan). De senaste dagarna har dock en gammal goding gjort sig påmind i ja just minnet - När Harry mötte Sally. Denna som en gång var min favorit bland filmer har av egentligen okänd anledning fallit i glömska. Livet kom väl emellan eller så, det gör ju det ibland.
Efterforskningar visade att filmen fanns tillgänglig via NetFlix och ikväll gjorde jag så äntligen ett återbesök, ett kärt sådant visade det sig. Det är en film som gör mig varm i hjärtat och glad i själen, som frambringar skratt och tårar på samma gång.
En gång i tiden älskade jag När Harry mötte Sally. Sen gick tiden, jag och maken reste till New York, vi reste dit igen och igen och nu när jag såg filmen på nytt har den, tack vare mina upplevelser i det stora äpplet, fått en extra dimension.
En gång i tiden älskade jag När Harry mötte Sally och jag kan inte säga annat än att jag älskar den lika mycket idag.
Kram på er!
Bild lånad från http://www.amazon.com
Efterforskningar visade att filmen fanns tillgänglig via NetFlix och ikväll gjorde jag så äntligen ett återbesök, ett kärt sådant visade det sig. Det är en film som gör mig varm i hjärtat och glad i själen, som frambringar skratt och tårar på samma gång.
En gång i tiden älskade jag När Harry mötte Sally. Sen gick tiden, jag och maken reste till New York, vi reste dit igen och igen och nu när jag såg filmen på nytt har den, tack vare mina upplevelser i det stora äpplet, fått en extra dimension.
En gång i tiden älskade jag När Harry mötte Sally och jag kan inte säga annat än att jag älskar den lika mycket idag.
Kram på er!
Bild lånad från http://www.amazon.com
onsdag 10 november 2010
Tillåt mig presentera - Mr Dirt Devil!
Jag har i inlägg lite här och var beskrivit den glamourösa (nåja...) tillvaron som hemmafru, men tänkte idag presentera er för en av mina kumpaner som kommer ut ur garderoben om än inte dagligen så i allafall på veckobasis: Mr Dirt Devil. Vi har ärvt honom från makens bror med familj som i sin tur köpte den av en kompis som flyttade tillbaka till Sverige och nu bor han alltså i vår garderob när han inte kommer ut på grönbete (eller...beigebete med tanke på heltäckningsmattornas färg).
Bild lånad från http://www.brodwayvac.com
Hans, enligt tillverkarens utsago, fjäderlätta lekamen och bländande uppenbarelse (jodå, den där vitskimrande saken framtill är en lampa) ger mig en rejäl workout varje gång det ska till att städas. Puh...om den här räknas som lätt är jag rätt glad att jag aldrig behövt dammsuga med en "normaltung" maskin...det känns lite som att klippa gräset faktiskt, både ljudmässigt (låter värre än ett reaplan) och det faktum att man måste hålla efter sladden så att den inte fastnar i rullborsten undertill om man råkar köra över den.
Vi bor som bekant i en tvåvåningslägenhet vilket innebär trappa...mattklädd trappa... Att dammsuga trappor är om möjligt ännu mer avancerat än vanliga golv då mackapären ska hållas på plats med ena handen medan man kopplar loss slangen och använder med lämpligt munstycke för att fånga dammråttorna. Mr Dirt Devil är hyfsat stor och trappstegen aningen mindre så det krävs en mindre balansakt ibland. I Sverige var det makens jobb att dammsuga då det är en av hushållets sysslor som han tycker är helt okej, men som jag avskyr. Där har vi dessutom centraldammsugare vilket gör trappakrobatiken betydligt enklare. Arbetsfördelningen gjordes av förklarliga skäl om i samband med flytten över pölen och nu är det jag som får den stora äran. :P
Idag fick maken dock göra ett återbesök i dammsugarnas värld då vi gjort lite underhåll på maskinen och bytt såväl dammsugarpåse (ganska så lätt) och den rem som snurrar runt borsten och för in damm och annat till själva insugningsdelen (betydligt svårare). Med gemensamma krafter lyckades jag och maken få både isär och ihop Mr Dirt Devil och minsann om inte herrn verkar vara mer pigg på att smaska i sig dammet nu när magen (påsen alltså) är tom igen.
Nu är det bara att spänna fast säkerhetsbältet, stänga öronen och köra, helst utan att det ryker. Wish me luck! :)
tisdag 9 november 2010
måndag 8 november 2010
Choklad- och apelsinmuffins utan ingenting alls
Igår var vi hos vänner och grillade och jag passade på att baka en kladdkaka att ta med. Under dagen kom jag på att det kanske vore smart att kolla med maken om någon av hans arbetskamrater (svenskar på besök på kontoret) som också skulle dit hade några spännande allergier att ta hänsyn till. Jo då, en av killarna visade sig vara mjölkproteinallergiker och då funkar en smörstinn kladdkaka mindre bra. Eftersom min bakbokssamling till största del är kvar i Sverige fick internet komma till räddning.
Lite googlande förde mig till ett recept på veganska choklad- och apelsinmuffins utan vare sig mjölkprodukter eller ägg. Killen som komponerat receptet är vegankock och vann en tävling på Food Network så det borgade för bra resultat.
Jag ska testa att utesluta det rivna apelsinskalet och ersätta den pressade apelsinen med vatten och se hur resultatet blir. Det bör funka hur bra som helst och isåfall kan man baka muffins med bara såna torrvaror man oftast har hemma även om det skvalpar tomt i mjölkpaketet och äggen tagit slut. Sen om det är en fördel eller nackdel får ni avgöra själva.
Måtten är de amerikanska, en "cup" motsvarar knappt 2,5 dl och teskedar respektive matskedar är samma som i Sverige. Byter man ut mjölet mot glutenfritt blir de dessutom väldigt allergivänliga, såvida man tål citrus vill säga. En sista sak...de doftar och smakar som romerska bågar...
Veganska choklad- och apelsinmuffins
12 st
1 ½ cups flour / vetemjöl
½ cup cocoa powder / kakao
1 cup sugar / socker
1 teaspoon baking powder / bakpulver
½ teaspoon baking soda / bikarbonat
¼ teaspoon salt / salt
¾ cup orange juice / pressad apelsin
½ cup canola oil / rapsolja
1 teaspoon vanilla / vaniljsocker eller halva mängden vaniljpulver
1 tablespoon orange zest / rivet apelsinskal
Gör så här:
1. Värm ugnen till 350 F / 175 C och sätt papperformar i en muffinsplåt.
2. Sikta ner de torra ingredienserna i en stor skål.
3. Vispa ihop apelsinsaft, skal och rapsolja i en mindre skål.
4. Blanda eller vispa ner apelsin-/oljeblandningen i de torra ingredienserna tills smeten (den blir ganska så fast) är väl blandad. Om smeten känns för tjock och svår att blanda så tillsätt några droppar pressad apelsin eller vatten.
5. Fördela smeten i formarna och grädda i mitten av ugnen i 17-20 min, prova med en tandpetare eller provsticka, muffinsarna ska vara torra i mitten.
6. Låt svalna (gärna på galler) och ÄT!
Lite googlande förde mig till ett recept på veganska choklad- och apelsinmuffins utan vare sig mjölkprodukter eller ägg. Killen som komponerat receptet är vegankock och vann en tävling på Food Network så det borgade för bra resultat.
Jag ska testa att utesluta det rivna apelsinskalet och ersätta den pressade apelsinen med vatten och se hur resultatet blir. Det bör funka hur bra som helst och isåfall kan man baka muffins med bara såna torrvaror man oftast har hemma även om det skvalpar tomt i mjölkpaketet och äggen tagit slut. Sen om det är en fördel eller nackdel får ni avgöra själva.
Måtten är de amerikanska, en "cup" motsvarar knappt 2,5 dl och teskedar respektive matskedar är samma som i Sverige. Byter man ut mjölet mot glutenfritt blir de dessutom väldigt allergivänliga, såvida man tål citrus vill säga. En sista sak...de doftar och smakar som romerska bågar...
Veganska choklad- och apelsinmuffins
12 st
1 ½ cups flour / vetemjöl
½ cup cocoa powder / kakao
1 cup sugar / socker
1 teaspoon baking powder / bakpulver
½ teaspoon baking soda / bikarbonat
¼ teaspoon salt / salt
¾ cup orange juice / pressad apelsin
½ cup canola oil / rapsolja
1 teaspoon vanilla / vaniljsocker eller halva mängden vaniljpulver
1 tablespoon orange zest / rivet apelsinskal
Gör så här:
1. Värm ugnen till 350 F / 175 C och sätt papperformar i en muffinsplåt.
2. Sikta ner de torra ingredienserna i en stor skål.
3. Vispa ihop apelsinsaft, skal och rapsolja i en mindre skål.
4. Blanda eller vispa ner apelsin-/oljeblandningen i de torra ingredienserna tills smeten (den blir ganska så fast) är väl blandad. Om smeten känns för tjock och svår att blanda så tillsätt några droppar pressad apelsin eller vatten.
5. Fördela smeten i formarna och grädda i mitten av ugnen i 17-20 min, prova med en tandpetare eller provsticka, muffinsarna ska vara torra i mitten.
6. Låt svalna (gärna på galler) och ÄT!
Från muffins till HGTV
Oj oj...en hel veckas oplanerat blogguppehåll blev det. Å inte kan jag säga att jag gjort något så vansinnigt spännande heller. Tvättat och plockat och handlat och funderat över livet i allmänhet. Naturligtvis har jag även fått min dagliga dos av HGTV dvs Home and Garden TV...en av mina favoritkanaler här hemma som går flitigt på kvällarna när inte maken snor fjärrkontrollen och slår över till Discovery. :) Fast jag tror jag har blivit lite språkskadad...
Många av de program som sänds på HGTV är producerade i Kanada vilket vanligtvis även innebär kanadensiska programledare. För den som är bevandrad i engelska dialekter, eller för den delen har sett South Park-filmen, så är deras uttal av vissa ljud lite annorlunda mot den brittiska eller amerikanska engelskan. Mig veterligen så hörs skillnaden mest på "ou"-ljud som i house, out eller about. Istället för det lite rundare [abaout] som vi vanligen hör, hör man ofta kanadensare uttala ordet mer typ [aboot] vilket bl a i den ovan nämnda South Park-filmen anses vara otroligt komiskt. Jag har själv inga problem med uttalet, det är en dialektal skillnad varken mer eller mindre och den märks naturligtvis olika mycket hos olika människor, men ni vet när man väl börjat höra en viss typ av uttal så reagerar man lättare på det när man hör det igen...man är mer uppmärksam helt enkelt. Där är jag lite nu...
Även om jag till att börja med inte alls reagerat över att programmen spelats in norröver, det är en amerikansk kanal; de pratar engelska och använder dollar som valuta (må så vara kanadensiska sådana vilket ju blev uppenbart så småningom) började jag efter ett tag lägga märke till eftertexterna lite mer. Å då började kugghjulen snurra... Okej, det är en kanadensisk produktion, men vad konstigt att jag inte hör någon med den typen av dialekt...tills för några veckor sedan. Nu hör jag de där ou-ljuden överallt och har kommit fram till att uttrycket "for sure" måste vara ganska vanligt det med... I allafall runt Toronto där de flesta av de här programmen verkar spelas in.
Man lär sig väldigt mycket om nordamerikansk byggtradition när man tittar HGTV. Även om man har lite koll på hur det funkar i Sverige med byggnadslov, elinstallationer och vad som anses som lämplig isolering så skiljer det sig väldeliga mot vad som gäller i USA och Kanada (en- eller två-glasfönster är t ex fortfarande väldigt vanligt). Det är allmänbildande och kul att kika på om man är en inrednings-tv-nörd som jag. Sen känns det smått skrämmande att jag löjligt fort kan peka ut vilka möbler och prylar i de färdigstylade hemmen som kommer från IKEA, men det är en annan historia...
Jag är lite osäker på om avsnitten som finns på hemsidan går att se utanför staterna, ibland är det ju lite rättighetsstrul och man får upp information om att videoklippet inte är tillgängligt i ens region. Men om det funkar å ni vill få lite smakprov på några av mina favoriter från HGTV så listar jag dem här utan någon speciell ordning.
House Hunters
House Hunters International
Property Virgins
Income Property
Holmes on Homes
Curb Appeal: The Block
For Rent
My First Place
Det här inlägget kom förresten inte alls att handla om det jag hade tänkt... Min tanke var att lägga ut ett recept på choklad- och apelsinmuffins jag provade igår, men jag kom visst in på ett annat spår. Nåja...bakningen får väl föräras ett eget inlägg då.
På återseende inom kort!
Många av de program som sänds på HGTV är producerade i Kanada vilket vanligtvis även innebär kanadensiska programledare. För den som är bevandrad i engelska dialekter, eller för den delen har sett South Park-filmen, så är deras uttal av vissa ljud lite annorlunda mot den brittiska eller amerikanska engelskan. Mig veterligen så hörs skillnaden mest på "ou"-ljud som i house, out eller about. Istället för det lite rundare [abaout] som vi vanligen hör, hör man ofta kanadensare uttala ordet mer typ [aboot] vilket bl a i den ovan nämnda South Park-filmen anses vara otroligt komiskt. Jag har själv inga problem med uttalet, det är en dialektal skillnad varken mer eller mindre och den märks naturligtvis olika mycket hos olika människor, men ni vet när man väl börjat höra en viss typ av uttal så reagerar man lättare på det när man hör det igen...man är mer uppmärksam helt enkelt. Där är jag lite nu...
Även om jag till att börja med inte alls reagerat över att programmen spelats in norröver, det är en amerikansk kanal; de pratar engelska och använder dollar som valuta (må så vara kanadensiska sådana vilket ju blev uppenbart så småningom) började jag efter ett tag lägga märke till eftertexterna lite mer. Å då började kugghjulen snurra... Okej, det är en kanadensisk produktion, men vad konstigt att jag inte hör någon med den typen av dialekt...tills för några veckor sedan. Nu hör jag de där ou-ljuden överallt och har kommit fram till att uttrycket "for sure" måste vara ganska vanligt det med... I allafall runt Toronto där de flesta av de här programmen verkar spelas in.
Man lär sig väldigt mycket om nordamerikansk byggtradition när man tittar HGTV. Även om man har lite koll på hur det funkar i Sverige med byggnadslov, elinstallationer och vad som anses som lämplig isolering så skiljer det sig väldeliga mot vad som gäller i USA och Kanada (en- eller två-glasfönster är t ex fortfarande väldigt vanligt). Det är allmänbildande och kul att kika på om man är en inrednings-tv-nörd som jag. Sen känns det smått skrämmande att jag löjligt fort kan peka ut vilka möbler och prylar i de färdigstylade hemmen som kommer från IKEA, men det är en annan historia...
Jag är lite osäker på om avsnitten som finns på hemsidan går att se utanför staterna, ibland är det ju lite rättighetsstrul och man får upp information om att videoklippet inte är tillgängligt i ens region. Men om det funkar å ni vill få lite smakprov på några av mina favoriter från HGTV så listar jag dem här utan någon speciell ordning.
House Hunters
House Hunters International
Property Virgins
Income Property
Holmes on Homes
Curb Appeal: The Block
For Rent
My First Place
Det här inlägget kom förresten inte alls att handla om det jag hade tänkt... Min tanke var att lägga ut ett recept på choklad- och apelsinmuffins jag provade igår, men jag kom visst in på ett annat spår. Nåja...bakningen får väl föräras ett eget inlägg då.
På återseende inom kort!
måndag 1 november 2010
Varken trick eller treat
Inte ett enda litet spöke ringde på dörren här igår. Det här innebär också att det ligger en stor påse med 150 godisbitar (mini-snickers, mini-twix å sånt) i skafferiet och skriker på mig. Känns väldigt farligt alltihop, bäst jag tar mig samman och går och tränar istället.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)