söndag 14 november 2010

Från ett hem till ett annat


Imorgon tidigt tidigt sätter vi oss i taxin och brummar mot flygplatsen, sen väntar ett styck inrikesflyg till nationens huvudstad och efter det en utrikesdito till Köpenhamn. Tisdag morgon sätter vi fötterna på svensk mark och lämnar sol och 15-18 kaliforniska grader för iskalla skånevindar.

Två veckor ska vi vara hemma och det är mycket som ska fixas under tiden och en del som ska fixas innan vi kommer iväg med för den delen. Packningen är lite halvt påtänkt, men ännu inte påbörjad. Som tur är är det inga mängder med kläder och prylar som ska med och tvättade gjorde jag igår. Efter makens år av tjänsteresor där ledtiden från besked till resa ibland varit kort har jag väl på något vis utvecklat lite packningsskills, även om jag fortfarande jobbar med att inte ta med för mycket kläder...den biten är nog svårast tror jag. De senaste gångerna vi rest har det nästan känts som att vi nog måste ha glömt något, packningen gick för lätt, men nä då, hittills har det mesta följt med precis som det ska. Förutom de fiffiga tvättpåsarna vi har från Reisenthel...de lyckas jag nästan alltid glömma, men de är ju heller inget man står och faller med. Den här packningsomgången är julklapparna viktigast att få med, men risken att vi skulle glömma dem känns liten.

Några beställningar har vi fått från utlandssvenskar häröver som saknar vissa saker hemifrån så vi får se vad som får plats när vi beger oss tillbaka hit igen. Jag ska i varje fall bunkra upp med kokosprickar, skumtomtar och julmustextrakt (Sodastreams smakar precis som Apotekarnes) och maken lär vilja fylla på sitt lakritsförråd. Å så får nog några svenska inredningstidningar följa med, de amerikanska är bra på många vis, men ibland känns det trevligt med ett svenskt perspektiv.

Bloggen kommer uppdateras om tid finnes, men eftersom schemat är mer än späckat varnar jag redan nu för att det kan tänkas bli två veckors stiltje. Reserapport utlovas när vi är tillbaka i staterna igen om inte annat.

See Ya L8er!

lördag 13 november 2010

Ett hjärtevärmande återbesök


Det är inte så ofta jag sätter mig och tittar på en film, jag orkar inte riktigt hålla intresset uppe alltid, ja om det inte är på bio då...där finns inte lika mycket som distraherar (läs: dator/internet/senaste magasinet som landat i brevlådan). De senaste dagarna har dock en gammal goding gjort sig påmind i ja just minnet - När Harry mötte Sally. Denna som en gång var min favorit bland filmer har av egentligen okänd anledning fallit i glömska. Livet kom väl emellan eller så, det gör ju det ibland.

Efterforskningar visade att filmen fanns tillgänglig via NetFlix och ikväll gjorde jag så äntligen ett återbesök, ett kärt sådant visade det sig. Det är en film som gör mig varm i hjärtat och glad i själen, som frambringar skratt och tårar på samma gång.

En gång i tiden älskade jag När Harry mötte Sally. Sen gick tiden, jag och maken reste till New York, vi reste dit igen och igen och nu när jag såg filmen på nytt har den, tack vare mina upplevelser i det stora äpplet, fått en extra dimension.

En gång i tiden älskade jag När Harry mötte Sally och jag kan inte säga annat än att jag älskar den lika mycket idag.

Kram på er!


Bild lånad från http://www.amazon.com

onsdag 10 november 2010

Tillåt mig presentera - Mr Dirt Devil!


Jag har i inlägg lite här och var beskrivit den glamourösa (nåja...) tillvaron som hemmafru, men tänkte idag presentera er för en av mina kumpaner som kommer ut ur garderoben om än inte dagligen så i allafall på veckobasis: Mr Dirt Devil. Vi har ärvt honom från makens bror med familj som i sin tur köpte den av en kompis som flyttade tillbaka till Sverige och nu bor han alltså i vår garderob när han inte kommer ut på grönbete (eller...beigebete med tanke på heltäckningsmattornas färg).

Bild lånad från http://www.brodwayvac.com


Hans, enligt tillverkarens utsago, fjäderlätta lekamen och bländande uppenbarelse (jodå, den där vitskimrande saken framtill är en lampa) ger mig en rejäl workout varje gång det ska till att städas. Puh...om den här räknas som lätt är jag rätt glad att jag aldrig behövt dammsuga med en "normaltung" maskin...det känns lite som att klippa gräset faktiskt, både ljudmässigt (låter värre än ett reaplan) och det faktum att man måste hålla efter sladden så att den inte fastnar i rullborsten undertill om man råkar köra över den.

Vi bor som bekant i en tvåvåningslägenhet vilket innebär trappa...mattklädd trappa... Att dammsuga trappor är om möjligt ännu mer avancerat än vanliga golv då mackapären ska hållas på plats med ena handen medan man kopplar loss slangen och använder med lämpligt munstycke för att fånga dammråttorna. Mr Dirt Devil är hyfsat stor och trappstegen aningen mindre så det krävs en mindre balansakt ibland. I Sverige var det makens jobb att dammsuga då det är en av hushållets sysslor som han tycker är helt okej, men som jag avskyr. Där har vi dessutom centraldammsugare vilket gör trappakrobatiken betydligt enklare. Arbetsfördelningen gjordes av förklarliga skäl om i samband med flytten över pölen och nu är det jag som får den stora äran. :P

Idag fick maken dock göra ett återbesök i dammsugarnas värld då vi gjort lite underhåll på maskinen och bytt såväl dammsugarpåse (ganska så lätt) och den rem som snurrar runt borsten och för in damm och annat till själva insugningsdelen (betydligt svårare). Med gemensamma krafter lyckades jag och maken få både isär och ihop Mr Dirt Devil och minsann om inte herrn verkar vara mer pigg på att smaska i sig dammet nu när magen (påsen alltså) är tom igen.

Nu är det bara att spänna fast säkerhetsbältet, stänga öronen och köra, helst utan att det ryker. Wish me luck! :)

tisdag 9 november 2010

Gnällig...


Vissa dagar är det inte kul att vara tjej...faktiskt inte alls... *aj*

måndag 8 november 2010

Choklad- och apelsinmuffins utan ingenting alls


Igår var vi hos vänner och grillade och jag passade på att baka en kladdkaka att ta med. Under dagen kom jag på att det kanske vore smart att kolla med maken om någon av hans arbetskamrater (svenskar på besök på kontoret) som också skulle dit hade några spännande allergier att ta hänsyn till. Jo då, en av killarna visade sig vara mjölkproteinallergiker och då funkar en smörstinn kladdkaka mindre bra. Eftersom min bakbokssamling till största del är kvar i Sverige fick internet komma till räddning.

Lite googlande förde mig till ett recept på veganska choklad- och apelsinmuffins utan vare sig mjölkprodukter eller ägg. Killen som komponerat receptet är vegankock och vann en tävling på Food Network så det borgade för bra resultat.

Jag ska testa att utesluta det rivna apelsinskalet och ersätta den pressade apelsinen med vatten och se hur resultatet blir. Det bör funka hur bra som helst och isåfall kan man baka muffins med bara såna torrvaror man oftast har hemma även om det skvalpar tomt i mjölkpaketet och äggen tagit slut. Sen om det är en fördel eller nackdel får ni avgöra själva.

Måtten är de amerikanska, en "cup" motsvarar knappt 2,5 dl och teskedar respektive matskedar är samma som i Sverige. Byter man ut mjölet mot glutenfritt blir de dessutom väldigt allergivänliga, såvida man tål citrus vill säga. En sista sak...de doftar och smakar som romerska bågar...

Veganska choklad- och apelsinmuffins
12 st

1 ½ cups flour / vetemjöl
½ cup cocoa powder / kakao
1 cup sugar / socker
1 teaspoon baking powder / bakpulver
½ teaspoon baking soda / bikarbonat
¼ teaspoon salt / salt
¾ cup orange juice / pressad apelsin
½ cup canola oil / rapsolja
1 teaspoon vanilla / vaniljsocker eller halva mängden vaniljpulver
1 tablespoon orange zest / rivet apelsinskal

Gör så här:
1. Värm ugnen till 350 F / 175 C och sätt papperformar i en muffinsplåt.
2. Sikta ner de torra ingredienserna i en stor skål.
3. Vispa ihop apelsinsaft, skal och rapsolja i en mindre skål.
4. Blanda eller vispa ner apelsin-/oljeblandningen i de torra ingredienserna tills smeten (den blir ganska så fast) är väl blandad. Om smeten känns för tjock och svår att blanda så tillsätt några droppar pressad apelsin eller vatten.
5. Fördela smeten i formarna och grädda i mitten av ugnen i 17-20 min, prova med en tandpetare eller provsticka, muffinsarna ska vara torra i mitten.
6. Låt svalna (gärna på galler) och ÄT!

Från muffins till HGTV


Oj oj...en hel veckas oplanerat blogguppehåll blev det. Å inte kan jag säga att jag gjort något så vansinnigt spännande heller. Tvättat och plockat och handlat och funderat över livet i allmänhet. Naturligtvis har jag även fått min dagliga dos av HGTV dvs Home and Garden TV...en av mina favoritkanaler här hemma som går flitigt på kvällarna när inte maken snor fjärrkontrollen och slår över till Discovery. :) Fast jag tror jag har blivit lite språkskadad...

Många av de program som sänds på HGTV är producerade i Kanada vilket vanligtvis även innebär kanadensiska programledare. För den som är bevandrad i engelska dialekter, eller för den delen har sett South Park-filmen, så är deras uttal av vissa ljud lite annorlunda mot den brittiska eller amerikanska engelskan. Mig veterligen så hörs skillnaden mest på "ou"-ljud som i house, out eller about. Istället för det lite rundare [abaout] som vi vanligen hör, hör man ofta kanadensare uttala ordet mer typ [aboot] vilket bl a i den ovan nämnda South Park-filmen anses vara otroligt komiskt. Jag har själv inga problem med uttalet, det är en dialektal skillnad varken mer eller mindre och den märks naturligtvis olika mycket hos olika människor, men ni vet när man väl börjat höra en viss typ av uttal så reagerar man lättare på det när man hör det igen...man är mer uppmärksam helt enkelt. Där är jag lite nu...

Även om jag till att börja med inte alls reagerat över att programmen spelats in norröver, det är en amerikansk kanal; de pratar engelska och använder dollar som valuta (må så vara kanadensiska sådana vilket ju blev uppenbart så småningom) började jag efter ett tag lägga märke till eftertexterna lite mer. Å då började kugghjulen snurra... Okej, det är en kanadensisk produktion, men vad konstigt att jag inte hör någon med den typen av dialekt...tills för några veckor sedan. Nu hör jag de där ou-ljuden överallt och har kommit fram till att uttrycket "for sure" måste vara ganska vanligt det med... I allafall runt Toronto där de flesta av de här programmen verkar spelas in.

Man lär sig väldigt mycket om nordamerikansk byggtradition när man tittar HGTV. Även om man har lite koll på hur det funkar i Sverige med byggnadslov, elinstallationer och vad som anses som lämplig isolering så skiljer det sig väldeliga mot vad som gäller i USA och Kanada (en- eller två-glasfönster är t ex fortfarande väldigt vanligt). Det är allmänbildande och kul att kika på om man är en inrednings-tv-nörd som jag. Sen känns det smått skrämmande att jag löjligt fort kan peka ut vilka möbler och prylar i de färdigstylade hemmen som kommer från IKEA, men det är en annan historia...

Jag är lite osäker på om avsnitten som finns på hemsidan går att se utanför staterna, ibland är det ju lite rättighetsstrul och man får upp information om att videoklippet inte är tillgängligt i ens region. Men om det funkar å ni vill få lite smakprov på några av mina favoriter från HGTV så listar jag dem här utan någon speciell ordning.

House Hunters
House Hunters International
Property Virgins
Income Property
Holmes on Homes
Curb Appeal: The Block
For Rent
My First Place

Det här inlägget kom förresten inte alls att handla om det jag hade tänkt... Min tanke var att lägga ut ett recept på choklad- och apelsinmuffins jag provade igår, men jag kom visst in på ett annat spår. Nåja...bakningen får väl föräras ett eget inlägg då.

På återseende inom kort!

måndag 1 november 2010

Varken trick eller treat


Inte ett enda litet spöke ringde på dörren här igår. Det här innebär också att det ligger en stor påse med 150 godisbitar (mini-snickers, mini-twix å sånt) i skafferiet och skriker på mig. Känns väldigt farligt alltihop, bäst jag tar mig samman och går och tränar istället.