Idag har jag varit så nära Sverige man kan vara i Kalifornien. Jag har besökt IKEA, alldeles själv. Det är första gången som jag inte haft sällskap av maken eller en kompis. Å jag körde dit alldeles själv, fast inte motorväg förstås, så roligt ska vi inte ha det...inte ännu i allafall.
Jag tycker som bekant inte om att köra bil, alls. Inte ens lite. Mitt blå fartvidunder är dock väldigt lättkörd och det underlättar. Att den är smidig trots sin storlek underlättar det med då jag oundvikligen lyckas hamna i fel fil minst en gång när jag kör någonstans där jag inte har full koll (läs utanför kvarteren närmast lägenheten) och därmed måste vända/göra en u-sväng för att komma rätt. Man ser mycket när man kör fel i varje fall, idag körde jag igenom ett mysigt villaområde för att jag läste fel på en skylt och, just det, hamnade i fel fil. GPS'en hjälpte mig att hitta tillbaka så det löste sig och annars hade jag väl fått vända och köra samma väg åt andra hållet. Att vända är jag som sagt bra på.
Det här var min längsta tripp hittills och då är det ändå inte speciellt långt, nån dryg mil eller så enkel väg, men det går ju framåt i varje fall. Fast det tar ungefär dubbelt så lång tid när jag åker dit som när maken kör, han tar å andra sidan motorvägen och har rätt mycket mer körerfarenhet i bagaget.
Jag lyckades handla lite täcke, kuddar och sängkläder till våra besökare från Sverige som anländer till helgen, lite blandade småprylar och de oundvikliga servetterna (dock inga värmeljus). Lite fika hamnade i magen och lite påskmat i kundvagnen. Fick in allt i bilen och tog mig hem igen och upp till lägenheten med alltihop. *puh* Fast lampan jag siktat in mig på fanns såklart inte inne och inte heller den alternativa lampan jag funderat på så det lutar åt att jag nog åker till IKEA inom en snart framtid igen. Så det kan bli. :)
Edit: Första gången själv på IKEA i USA alltså, det ligger inte riktigt på promenadavstånd och jag har ju varit billös tills för en dryg månad sedan. I Sverige har jag varit där oftare än jag vill erkänna. ;)
tisdag 12 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ikea är utlandssvenskarnas räddning!
Bilkörning... jag kör för fullt här i Bryssel men flera jag känner gör det inte, trafiken här är rätt galen...
Men ut där igen!
brysselkakan: Ja, definitivt. Det känns lite som hemma att gå runt i butiken bland Billybokhyllor och Karlstadsoffor. :)
Jag har aldrig tyckt om att köra bil och efter att inte ha kört på sisådär 7 år tar det ett tag att vänja sig vid det kaliforniska trafikklimatet, men det går framåt i varje fall. Fast de fyr- och femfiliga motorvägarna får nog klara sig utan mig en stund till...
IKEA, IKEA... :) Jag hade dött om jag inte kunnat köpa Kalles Kaviar i Toronto! Men i övrigt säljer de inte så mycket svensk mat längre. :( Istället för Marabou säljer de IKEA choklad och 2009 tog de inte in julmust alls för att nämna ett par skitgrejer... Hört att det är bättre i USA i alla fall. :)
Ewa: Just Kalles Kaviar klarar jag mig utan, men Delicatobollar; vaniljsocker; pärlsocker och sirap har skådats i min kundvagn ett par gånger. :) Å så sill och prinskorv och sånt till jul och påsk. Vårt IKEA säljer både Marabou och deras egna märke, och julmust. Fast vi köpte med oss Must-koncentrat till SodaStreamern när vi var hemma i november så vi bubblar egen must istället och den är riktigt god. Å igår kom maken tillbaka från en Sverigetripp så nu är godisförråden påfyllda igen! :)
Jag hittade precis hit via "brysselkakan". Vill bara ge dig en eloge för dina MÄSTERVERK till tartor och kakor! Är det bara hobby eller har du nagon gang lärt dig konsten professionellt? Det är en glädje och inspiration bara att titta pa bilderna!
Asa: Välkommen hit! Tack för berömmet, det är bara på hobbybasis så någon professionell utbildning har jag inte i bagaget. Tidningar, videoklipp och bloggar ger inspiration och så testar jag lite. Ibland blir det bra och ibland sämre, men oftast gott ändå. :)
Skicka en kommentar