Äntligen tulpantid!

Årets första tulpaner, här pimpade med vaxblommor. :)

Flashbacks...

Nu när soffan blivit da-place-to-be för mig ganska stor del av dagen är jag otroligt tacksam för Internet och diverse streamingtjänster som t.ex Netflix. Just nu ligger fokus på att titta igenom sex säsonger av Dr. Quinn. Följa hennes öden å äventyr å den spirande förälskelsen mellan henne å Sully...så snuttegulligt det bara kan bli å så lite farligt med överklasskvinna vs skogsfilur. ;) Uj, uj...senast jag såg de här avsnitten var under högstadie-/gymnasietiden...många år sedan alltså, men det sötsliskromantiska blandat med vilda västern håller ofattbart bra än. Eller så är det bara jag som är svag för lagom tillrättalagda tv-produktioner (läkarserier och liknande ger alltid ett plus i kanten hos mig).

När jag idag, helt orelaterat till Dr. Quinn, läste lite i en krönika om Richard Marx länkad från www.makingitlovely.com började hjulen snurra... Å med dem hans gamla hit "Right here waiting..."... Givetvis var jag tvungen att youtub'a videon och kastades tillbaka till mellan- och högstadiediscon, dekorerade gympasalar och Power Ballads på kassett/cd. Roxettes "It must have been love" var en standard sista-dans-låt länge, men nog har det hasats runt i nån tryckare även till Marx ett gäng gånger.

Spolar vi fram några år till slutet av gymnasietiden och strax därefter var det Eros Ramazottis "Più Bella Cosa" som snurrade på repeat i min och väninnans cd-spelare. Inte för att vi kunde nån italienska, men det är ju en världslig sak som Karlsson på taket skulle sagt. Var givetvis tvungen att youtub'a Eros också...

Så... Hur ska jag nu tolka det här? Betyder det att jag har en begynnande 35-årskris på gång och kommer följa upp med att läsa Virginia Andrews-böcker och odla synttofs? Eller att jag nog aldrig kommer bli riktigt vuxen trots 10+ års äktenskap och det allt mer tydliga buffandet i magen? Vad tror ni?

Status

Okej...min Blogger-app är inte alltid så snäll mot mig och nedanstående, det mellan linjerna, skrev jag den 8 januari, men så mitt i skrivandet så fick appen lite småryck och ändrade alla svenska tecken och specialtecken till html-kod och även om jag kan läsa det hyfsat så är det såååå himla jobbigt att skriva &auml  å så semikolon för att få till ett ä istället för att bara just skriva ä. Inte pallade jag starta datorn heller så det blev en paus, som blev längre än tänkt... Nu var datorn igång ändå för lite räkningsbetalande och då får bloggen sig en omgång den med. Nån mer som har problem med Bloggers app förresten?

----
Här händer inte så mycket, varken på bloggen eller "live". Just nu halvspanar jag på något riktigt skumt renoveringsprogram på tv, kollar in vårnyheterna på J.Crew å äter choklad (Fazer Blå...bästa mjölkchokladen!).

Igår var läkarbesök cirka 372 och ultraljud 10...allt ser ff okej ut, men som försiktighetsåtgärd har jag fått totalt träningsförbud. Vila, vila, vila och dricka, dricka, dricka är det som gäller för att förhoppningsvis komma tillrätta med blödningar och sammandragningar. Å så återbesök om två veckor.
Vila kan man ju göra på flera sätt dock och jag delar tiden mellan soffan och skrivbordsstolen för att få sorterat i ordning pysselprylar och annat kontorsmaterial som svämmat över, inte så mycket på grund av platsbrist (eller jo, lite därför), men mest för att allt liksom bara blivit nerslängt huller om buller.
---

Vad har då hänt den senaste veckan? Mycket soffan, lite iordningsställande, en bokhylla till den kommande barnkammaren hämtad från förrådet där jag och maken spenderade en god stund letandes efter en annan bokhylla som skulle få bosätta sig på vårt kontor (hemma alltså) för att husera mina böcker och annat. Jag visste att vi hade två 80 cm Billy-bokhyllor i björk, båda med låga dörrar och en av dem, en hög variant, står redan på kontoret. Till slut släppte dimman i min gravidhjärna något och jag kom på att visst har vi en sån hylla till...den står i sovrummet! *suck* Nåväl, letade lite till efter en 60 cm Billy i björk tills dimman återigen lättade och vi kom fram till att nä...vi har ju faktiskt bara en sån bokhylla, den som redan står på kontoret. *suck igen* Vi fick i alla fall med oss den till barnkammaren och efter lite funderande hemma blir nog planen att flytta runt lite på hyllorna och hämta hit en vit bokhylla som vi säkert vet faktiskt står i förrådet (den är lokaliserad och allt) så får björkarna bo ihop på kontoret och den vita flytta in i sovrummet...vi har väldigt många Billysar i diverse träslag och färger... Ja, det blir inte krångligare än man gör sig och det innebär att det ibland blir vääääldigt krångligt. :)

Julen är undanstädad och julgranen skötte sig exemplariskt. Trots avklädning och cirkus en vecka utan vattning lämnade den bara efter sig en liten, liten hög med barr när den åkte ut, inte ens tillräckligt för att plocka fram dammsugaren utan ett par tag med sopborsten räckte och så var den delen av julen väck. Tulpanerna har inte riktigt hittat hit ännu, men en kruka med mini-påskliljor fick följa med hem från affären igår och sprider nu lite solsken över köket. Blomstertiderna här känns fortfarande, efter nästan tre år, väldigt fel då påskliljorna dyker upp strax efter jul och hyacinterna blommar för fullt i butikerna i januari, men är stört omöjliga att få tag på tre veckor tidigare. Julstjärnor finns här ju i varje fall och de två vi har haft åker ut nu med, även om det säkert gått att hålla lite liv i dem ännu, men jag är inte så mycket för dem när julen väl är ute. Då är jag trött på rött och vardagsrummet går  nu istället i turkosa toner. Köket har jag för närvarande dekorerat med disk och pappershögar, men det löser sig nog vad det lider det med.

Ja, just det ja... Vi var ju på det stora ultraljudet för att par veckor sedan också. Allt såg fint ut, blir tillväxtultraljud i v 32 pga något hormonvärde som låg lite lågt, men inget att hänga upp sig på. Bebisen vinkade och röjde för fullt, även om jag inte kände något direkt då. Den senaste veckan har småbubblet i magen blivit starkare och morgon och kväll kommer där små buffar som dock inte känns utanpå ännu, det är nog inte långt borta dock. Magen växer och garderoben krymper, men så länge jag har mina gravidbyxor kommer jag nog klara mig en ganska så stor del av våren. Långa tröjor och stickade plagg samt såna med stretch kommer man långt med. Å ja...vi väntar en pojke! :)

Fastnade lite...

Oj, tiden bara försvann. Anledningen stavas Pinterest! Jag har hållt ut in i det sista för jag visste att det här skulle hända, men till slut blev det ohållbart att hålla koll på länkarna bland browserns bokmärken och Pinterest blev lösningen. En ganska farlig sådan... Kombinerad med order om att vila mycket och att mina "nesting"-hormoner slagit till blev resultatet en himla massa pinnande de senaste dagarna.

Den där nästan tvingande känslan att boa och fixa är sjukt stark kan jag meddela...jag visste att det är en fas i graviditeten som många går igenom, men jag väntade mig den inte riktigt så snart. Kanske är det vårsolen och att julsakerna börjar bli bortplockade som gör det. Nåja, vi får hoppas att känslan håller i sig tills projekten är klara. :)

Du å jag, soffan, du å jag...

Då ligger jag i soffan igen för att vila, vila, vila. Det nya året inleddes med, förutom Ivanhoe och pizza, nya blödningar å så lite schyssta sammandragningar idag på det. Det där med att leva som vanligt och gå hurtiga powerwalks känns väldigt långt borta kan jag säga...

En sak som är bra är i varje fall min farbror doktor (ja, eller farbror och farbror, han är nog inte så hemskt mycket äldre än jag själv, men ni fattar). Jag hör av mig till honom via mail om jag har frågor eller som nu vill informera om några problem som t.ex blödningarna och får normalt svar inom ett par timmar. Som snabbast 45 min och som längst runt ett dygn tror jag, det beror ju lite på den allmänna arbetslasten eller om han är ledig den dan. Mer akuta frågor kan man alltid ringa mottagningen direkt om.

Idag var inte annorlunda, jag skickade ett mail vid 10 och en sköterska ringde upp mig vid lunch för att höra hur det var med mig och om jag kände att jag ville komma in på kontroll. Jag avböjde då blödningarna avtagit och jag ska på ultraljud om ett par dagar å till läkaren nästa vecka. Blir det några förändringar, eller jag ångrar mig, kan jag alltid ringa så klämmer de in mig och de uppmuntrade mig att ringa journumret om någon förändring sker efter kontorstid. Det där med att alltid få komma in om något händer känns väldigt tryggt, kombinerat med att det tar max 5 min med bil till mottagningen (samma till sjukhuset då vi bor mitt emellan).

Jag var inne före jul och allt såg bra ut, men i den här takten kommer jag snart snitta på besök varannan vecka istället för de normala var fjärde. I princip allt är normalt under en graviditet sägs det, men jag vet inte jag...

Jag har ändå varit mycket mindre orolig under de här snart 20 veckorna än jag förutsett då jag är rätt bra överlag på att oroa mig. Sammandragningarna känns värre än blödningarna, men det har ändå gått rätt bra. Ännu känner jag inget fladder i magtrakten, men när de infinner sig känns det nog bättre ändå, att få lite feedback liksom.

De tre stora hoppas-jag-klarar-mig-från-dem för egen del ligger dock fortfarande och lurar i fjärran. Beordrat sängläge är en, nödvändigt i vissa fall, men otroligt opraktiskt. Graviditetsdiabetes är en annan, som inte direkt hjälps av mitt soffliggande och nära noll motionerande. Jag försöker att äta hyfsat vettigt (med undantag för jul/nyår...där gick det åt skogen) och knaprar magnesiumtillskott. Å så den tredje, havandeskapförgiftning...går i dagsläget varken att förutse eller förebygga, men magnesiumbrist har visst förts fram som en idé så kanske hjälper tillskotten (som äts av annan anledning) även där.

19 veckor och 2 dagar gången och med stormsteg på väg mot halvtid. Det har gått rätt snabbt så här långt. Hoppas på samma känsla under andra halvlek.

Nyårsdagslagen

Enligt nyårsdagslagen kräfva denna dag pizza och Ivanhoe, i valfri ordning, och vem är jag att inte rätta mig efter såna viktigheter. Det blev Ivanhoe (en 10 år gammal inspelning från TV3, nu i digitalt format) till den sena frukosten och hemlagad pizza till middag.

Tomatsås, färska tomater, färska champinjoner, paprika, zucchini, röd lök, riven mozzarella, oregano...å lite ruccula på toppen. Gott!

2013

Då så...då var det nytt år. Gårdagens happening var trevlig, värdinnegåvan uppskattad och maten god. Vi åt butternut squash-soppa med salvia och parmesan till förrätt, rostbiff med potatissallad och ugnsrostad brysselkål till varmrätt och så då lime- & passions crème bruléen till dessert. Tryfflarna kom fram vid desserten och fortsatte ner i magarna vid tolvslaget då vi skålade till tv'ns fyrverkerier från San Francisco. Lite New York-span blev det också. Vid strax efter ett begav vi oss hemåt och frös halvt ihjäl på det ynka kvarteret från värdparet till vår lya, det är kallt i Bay Area under vintern minsann.

Ett par dessertbilder (som hamnar där de känner för i inlägget, tack vare Blogger-appen)...jag fotade min vana trogen nästan ingenting, men fastnade nog i några av vännernas kameror trots att jag föredrar att hålla mig därifrån.

Vad händer då 2013? Jo, jag ska bli mamma, fylla 35 och kanske (kanske) sy den där elefantkudden som aldrig blev av förra året. En förhoppning om att bli mer organiserad ligger i potten, men i övrigt har jag dåligt med nyårslöften, det blir som det blir helt enkelt. Vad tänkte ni få ut av detta alldeles färska år?