Host och snörvel

Bläh...jag är trött på att vara sjuk. Nu är det två veckor sedan jag kunnat träna pga den här förbenade förkylningen som inte vill ge med sig. Först var maken hemma i ett par dagar eftersom han mådde pyton av någon megaförkylning som satt sig i kroppen. Två-tre dagar senare vaknade jag med ont i halsen och ja, nä...då ska man inte träna så jag försökte vila, dricka mycket och kurera mig. Halsontet gick över och snörvlandet tog vid och tröttheten och mattheten och ontheten i lederna. En liten sväng feber på det i slutet av förra veckan, men sen blev det inge mer med den. Å nu är jag trött på det här, trött på att vara sjuk och inte orka något annat än att ligga i sängen och sova/vila/glo på tv. Om det inte känns bättre imorgon är det kanske dags att ta sig till farbror doktorn. Blir i såfall mitt första möte med amerikansk sjukvård (om man inte räknar optikerbesöket eftersom optikern här är mer motsvarande en svensk ögonläkare).

Läste en kommentar från Lena hos Sandra Gustafsson när hon skrev om träningsvärken from hell: "Träningsvärk är lathet som lämnar kroppen…"

Låter vettigt. Frågan är bara vad dunderförkylningen som invaderade mig efter 1½ veckas träning är? Latheten som försöker krypa tillbaks?