Lördag morgon

Lördagen har anlänt och efter några dygn med allt för lite sömn tror jag det börjar rätta till sig nu efter att ha somnat tidigt, tidigt igår kväll. Tänk jag kände mig nästan utsövd när jag vaknade!

Varför då denna plötsliga sömnbrist? I torsdags skrevs de sista papprena på banken, lån löstes och vi är inte längre husägare. Nu backar vi klockan lite till... I måndags kväll råkade jag somna i soffan och när jag vaknade smått yrvaken några timmar senare (vi har en väääldigt bekväm soffa) så passade jag på att kolla mailen i telefonen medan jag släpade mig mot sängen och hemskt vad det plingade helt plötsligt. Vår mäklare hade varit flitig och skickat en hel massa mail med akuta problem som dykt upp på sluttampen så det var bara att vända nerför trappan igen, tända lampan och öppna laptopen. Efter femtitolv samtal hit och dit, en väldig massa sökande på nätet och ett antal skrivna mail senare visade det sig att de akuta problemen inte var några problem alls och det enda som egentligen hänt var att jag missat si så där tre timmars sömn, det kan jag leva med. Efter den skrämselattacken gick jag dock in i jourmode och när Sverige var vaket, var jag vaken. Å eftersom jag hade lite att pyssla med här hemma blev det så att jag mestades var vaken när USA var vaket också - enter sömnbrist.

Nu är dock papprena skrivna, nycklar överlämnade och flyttanmälan gjord. Några småsaker återstår, som att vänta in slutfaktura på el/fjärrvärme/bredband och sånt, men det är klart mycket lättare att andas nu när överlämningen skett. Det är smått jobbigt att sälja hus, världens berg-och-dalbana, som inte blir lättare av att göra det från andra sidan jorden med 9 timmars tidsskillnad. Tack vare ovärderlig hjälp från svåger och svägerska (Tack!!) har det dock gått bra och allt löste sig till slut. Huruvida det blir några fler husköp får framtiden utvisa, den närmaste tiden håller vi oss nog till att hyra i vilket fall.

Ja, men okej, tänker ni kanske nu. Hon kunde väl ha sovit natten till fredagen, när allt husförsäljeri var klart?! Meh...klart jag inte kunde...man kan ju inte missa ett kungligt bröllop heller! ;)

Prins Williams och Kates bröllop har varit stort här över - STORT! Jag kunde räkna till i allafall fyra specialtidningar om bröllopet, ytterligare en om enbart Kates stil i kläder; smink och hår och funderingar på hur hon skulle se ut på sin stora dag. Det finns böcker, allt från tjocka inbundna sådana om vägen från födsel till bröllopsdag typ till "The Royal Wedding for Dummies" (helt sant - jag såg den på Barnes & Noble). Det finns klippdockor och en lär-dig-sticka-bröllopsföljet-bok och inom de närmaste veckorna landar säkerligen nya upplagor med foton från cermonin och allt runtomkring i butikerna.

BBC America har sänt rojalistiska program sedan jag vet inte när, men själv valde jag TLCs sändningar då deras bildkvalitet var ungefär en miljard gånger bättre (de sänder i HD). Vid midnatt kalifornisk tid började strötittandet och sen intensifierades det i takt med att gästerna anlände till kyrkan och till slut blev det dags för prinsen och hans tillkommande att göra entré. Bruden var vacker som en dag, såklart, och klänningen perfekt, såklart. Båda fick nog jobba för att hålla nerverna i schack för de verkade märkbart lättade när de väl satt i vagnen på väg till Buckingham Palace, då kunde de andas ut. Framåt sex-snåret lokal tid kröp jag i säng och snusade ett par timmar innan resten av dan tog vid, inte konstigt att jag sov gott i natt. :)

Jag har läst lite kommentarer på nätet om att Victoria och Daniels bröllop kändes snäppet vassare än det brittiska och på ett sätt kan jag hålla med. Mest tror jag dock att det beror på att vigseln hölls tidigt och därmed inte hade högtidsdräkt som påbjuden klädsel och att den inte följdes av samma typ av middag där vi i tv-soffan fick se talen, första dansen och tårtan skäras upp. Det svenska bröllopet var mer, men det brittiska inte desto mindre vackert. Jag hoppas de får ett långt och lyckligt liv tillsammans.

Bild lånad från: http://www.flickr.com/photos/britishmonarchy/