Musiken och jag

Lika bra att passa på att skriva några rader till nu när jag har lite flyt...

Jo, det här med jag och musik, musiken och jag... Jag har nog ett ganska okomplicerat förhållande till musik. Jag kan lyssna på det mesta, undviker egentligen bara allt för extrema genrer åt nåt håll. Super Duper Death Pang Metal å allt vad det heter är t ex inte riktigt min grej och Goa Trance (heter det så?) avnjutes helst i mycket små portioner. Jag vill lyssna på musik som ger mig något, som gör mig glad eller lugn eller som peppar eller hjälper till att stänga den där andra världen ute när jag behöver jobba eller skriva eller bara vara. Det kan vara tuggummipop, folkhemstechno, dansband eller schlagerdängor. Å jo, ja...hårdrock och opera funkar fint det med om sinnesstämningen så kräver.

Jag har alltid varit en fan av melodifestivalen även om det känns lite tröttsamt med alla dessa delfinaler och andra, tredje och sjunde chansen som varit normen de senaste åren. Dock har ju svensk television egentligen inte haft så mycket att titta på under lördagkvällar sedan Razzels dagar (för visst gick väl det på lördagar?) så nog hamnar man där ändå. Att det ska röstas i tid och otid blir också lite jobbigt. Själv har jag inte röstat i någon sån här tävling sedan Arvingarna vann med Eloise (1993 enligt Wikipedia...var det verkligen så länge sedan?) och jag har ärligt talat inte haft nån direkt längtan efter att rösta nåt under dessa år, men så här i årets festivals efterdyningar känner jag att jag nog borde lyft luren och lagt ett par röster på Salem. Det hade nog inte gjort vare sig till eller från för slutresultatet, men då hade jag i allafall röstat. Nu bidrar jag istället flitigt till att låtarna får finfin spelstatistik i Spotify där de snurrar i min mobil (kör Premium) många, många gånger varje dag. Å kanske duger det med.

Melodifestivalen består ju nu för tiden av såväl väl etablerade artister som "alla" känner till, såna som är nya och så såna som släppt några plattor och har sin publik, men som plötsligt når ut till så många fler. I den där sista kategorin har jag hittat några nya favoriter. Före melodifestivalen hade jag inte hört talats om vare sig Neo eller Salem Al Fakir (dock hans bror trots att jag passerat Bolibompaåldern med råge) å nu ligger de i min Spotifylista och sprider glädje som om de aldrig gjort annat. Tänk vad jag hade missat om jag bojkottat mellon helt! :)

Jag slutade köpa cd-skivor för länge sedan, senaste inköpet vad jag kan komma på var Good Charlottes The Young and the Hopeless som enligt Wikipedia (hur klarade man sig innan internet fanns?) släpptes hösten 2002. Jag har för mig att den var rätt ny när jag införlivade skivan i min samling vilket torde innebära att den landade hos mig sent 2002 eller tidigt 2003. Jag har alltså inte köpt en cd-skiva på sju år! Vad hände under tiden därefter? Slutade jag lyssna på musik? Nä då...jag har alltid lyssnat mycket på musik, har spelat in otaliga blandband från radion och var en trogen prenumerant på tidningen Okej när det begav sig sådär i början av tonåren. Jag har nog hållt mig till mycket av den gamla musik jag haft...handlat en del på iTunes och sedan ett halvår tillbaka är Spotify min bästa vän. Det har sällan varit så att jag hittat ett album där jag gillat alla låtarna, ofta har jag köpt en skiva för att några få låtar var bra och resten fick liksom hänga med som utfyllnad. Ibland växte utfyllnaden och uppgraderades till statusen "bra" och ibland fick de fortsätta sitt liv som mestadels ospelade spår. iTunes skalade bort de där extra låtarna och sparade bara godbitarna å sen kom Spotify som trevligt nog låter en välja vad som känns passande för stunden.

Oavsett format följer jag nästan alltid samma rutin när det gäller musik. Jag hör en låt på radion, på stan eller kanske via melodifestivalens tv-sändning och gillar den. Jag lägger till låten i spellistan och lyssnar på den många, många gånger...spelar nästan sönder den...att köra repeat på en låt 15 gånger känns fullständigt normalt även om det nog låter lätt knäppt. Sen utvidgar jag till andra låtar från artisten. Ibland känns de rätt och läggs till i listan även de...andra låtar kräver rätt sinnesstämning eller några fler lyssningar för att växa till sig och en del funkar inte alls. Den där spellistan växer så sakteliga och körs om och om och om igen. Så småningom förflyttas de in i en mer blandad lista och proceduren börjar om med en ny låt eller artist som råkar komma i min väg.

Jag har haft ett par återkommande Eric Gadd-perioder (de tidiga skivorna), lyssnade mycket på techno av olika slag när jag arbetade som programmerare en gång i tiden (dunka-dunket ger en bra ljudmatta att luta sig mot) och under en stressig, jobbig period under senhösten hölls ångan effektivt uppe av soundtracket till filmen Hairspray. BWO har gjort gästspel och Danny likaså, precis som såväl Alcazar och Jamiroquai. Å ja...när jag var si så där 12-13 år var New Kids On The Block husgudarna som tillsammans med Chesney Hawkes prydde mina väggar. Den senare av dem hade väl bara en hit, The One and Only...som efter lite återlyssning så här dryga 15 år senare faktiskt fortfarande håller måttet.

Just nu består om och om och om igen-listan av fyra låtar... Keep on Walking, Virgin Mary och Good Song av Salem Al Fakir och så Neos Human Frontier. Jag brukar oftast satsa på att utvidga låtsökningarna till en artist i taget och sakta men säkert har jag börjat lyssna in mig på Salems tre skivor där låten Virgin Mary just nu delar favoritplatsen med Keep on Walking. Lite lurigt är det dock att lyssna på musik som får en att vilja börja dansa när man ska sitta still och jobba. :) Att jag lyckats missa de tidigare skivorna helt kan jag inte riktigt förklara, som grammisvinnare och allt bör de rimligtvis ha spelats en del, men för mig är låtarna nya. Å nu spelas de överallt...på bussen, på Åhlens...å ja, i min Spotify då.

Får se vad jag snöar in på nästa gång... Har ni förslag på låtar/artister som jag bara inte får missa?

Förresten trodde jag man slutat göra musikvideos nu för tiden, men tydligen inte...här en officiell sådan från ett aldrig sinande YouTube. Go'natt på er!



En sista grej...ni som hört låtarna på albumet...i slutet av i allafall några är det små ljudklipp som jag blir smått galen på att inte riktigt höra vad det är. I slutet av Virgin Mary låter det som en kaffeautomat, men vad är det i slutet av Keep on Walking? Min första tanke var ljudet från en pingisboll mot ett bord eller racket...men så dyker det upp ett plopp emellanåt... Tankar? Tips? Förslag? Eller är det kanske bara dags för mig att gå och sova? :) *snark*