Jul, jul...men så strålande vet jag väl inte

Vad gör man när det är en dryg vecka kvar till dopparedagen och julkänslan är som bortblåst? Eller rättare sagt aldrig infunnit sig... Det har i allafall snöat lite och t o m stannat kvar några flingor på marken så kanske finns det hopp ändå.

Funderar på att ta upp mitt nattbakande...det är förvånansvärt rogivande att stå och pyssla med degar och smetar när det är tyst i huset och mörkret sänkt sig utanför. Man har tid att fundera och låta tankarna vandra medan det knådas och smöras och allt vad man nu gör. En bra kontrast till mina arbetsdagar. Den enda nackdelen är att man blir segare än segast när väckarklockan ringer framåt morgonen och det är dags att släpa sig ur sängen...

Om jag skulle ta och ge mig på lite lussekatter...å kanske några wienersnitt med mammas björnbärssylt. Jag har i allafall fått gjort en del julgodis, knäck; lakritsknäck och wienernougat. Bara Nigellas pistagefudge kvar att ordna med...ja å så allt annat som ska göras då. Vi firar julen hemma hos oss i år, mina föräldrar; yngsta bror och farmor kommer hit och som tur är blir det knytis. Det enda jag behöver producera som inte köps färdigt (förutom godisarna som redan är klara) är en Jansson och det ska jag nog kunna få ihop på julaftons förmiddag. Sen planerar jag att ta det vääääldigt lugnt resten av julen. Pyssla och mysa och bara vara. Får se om planen håller.

Tittar lite på Ullareds julspecial i bakgrunden oxå...när jag blir gammal vill jag bli som Maggan och Gittan, de verkar ha väldigt roligt. :)