När stormen river öppet hav...

Man kan ju som icke-skåning få intrycket att i detta vårt sydligaste landskap så skiner alltid solen, barnen springer äppelkindade runt i rapsfälten och glada lokförare kör med stadig hand lila pågatåg från en by till en annan visslandes "Jag har bott vid en landsväg". Jag är hemskt ledsen över att vara den som tar den villfarelsen ur er... I Skåne...där blåser det...å när det blåser så blåser det rejält. Stormarna börjar såhär på höstkanten och gör återbesök under vinter och tidig vår tills blåsipporna ute i backarna står (yay! ett rim!) och kan om det kniper hälsa på även under sommaren. Jag har mer än en gång...

*trumpettruddelutt*
Hur tänker OLW och TV4 när de kör fredagsmysreklamen på en lördagkväll? Jo alltså jag skriver det här inlägget lixom offline...bloggen finns ju inte ännu...utan existerar bara i ett parallelt universum på min hårddisk. Men...till saken...har de ingen koll?
*slut-trumpettruddelutt*

..varit rädd att blåsten ska trycka in en fönsterruta eller att taket plötsligt ska flyga bort även om jag någonstans i en mer logisk del av hjärnan är medveten om att risken för det är ganska liten. Man känner sig allt annat än kaxig när lyktstolparna vajar utanför fönstret och stolarna som egentligen ska husera på altanen flyger som vantar över gräsmattan.

Såna här kvällar gör man klokast i att hålla sig i sängen/soffan med något lättsmält på tv (Körslaget t ex) och något lika lättätet i en skål i närheten (Polly blandat med Ahlgrens bilar) och bara vänta ut kaoset. Efter regn kommer sol sägs det ju...stämmer det även denna gång? Den som läser bloggen får se...